Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I
CXXIII
MeD anledning till tvister saknades icke; ibland annat hade
K. Kristiern, då han sommaren 1450 besökte Berger., låtit
seqvestrera ett Engelskt fartyg som den Hanseatiska
handelsflottan tagit i hans farvatten, hvarföre han tvang Hanseatiska
skeppare, som tvistade om fartyget, att betala böter, och
försålde det likasom lasten sedan i Köpenhamn9). Någon
ratifikation af stilleståndet blef ej utfärdad och K. Kristiern förbjöd
är 1453 i sina privilegier för Holländska sjöfarande som
besökte hans riken, dem att införa Engelska varor. Ar 1456
gaf K. Karl, såsom förut är nämndt, Engelska sjöfarande rätt
att under deras ofred med Danmark anlöpa fästen, som han
anlagt vid Vesterhafvet, och K. Kristiern slöt d. 27 Maj detta
år en förbundstraktat med Frankrike, som var riktad mot
England. Men tvisten synes under de inre oroligheterna
hafva afstadnat, och år 1465 ingick K. Kristiern äfven en
vänskapstraktat ined England.
Med Skottland hade K. Kristiern en långvarig tvist
angående den afgift för Söderöarne eller Hebriderna, som enligt
en traktat med Norge af år 1266 skulle årligen erläggas, men
på mycket lång tid icke blifvit betald. Han sökte i denna
fråga bistånd af Frankrike, och det var i en förnyad traktat
med detta land af år 1460, som forslaget framstäldes om ett
giftermål mellan K. Kristierns dotter Margareta och konungen
af Skottland Jakob III, hvilket skulle bilägga tvisten. I
anseende till båda kontrahenternas ålder gick dock giftermålet ej
i verkställighet förr än 1468, och medförde ej blott uppgifvande
af alla anspråk å Hebriderna, utan ock förlusten af både
Orkney-och Shetlaiidsöarne, hvilka alltsedan vikingatågen varit bebodda
af Nordmän och lydt under Norges rike.
Mest betecknande för K. Kristierns karakter är hans
brefvexling och underhandling med den påfliga stolen, hvarvid han
sökte och till en del också lyckades genomdrifva åtskilliga
eftergifter till konungamagtens och någon gång äfven till under-
farande, att den i Oresnnd lagda aeqvestern ti Engelska skepp icke sknlle
medföra något inträng i den några år förnt på herredag i Bergen dem lofvade
säkerhet. Dipl. Norv. VII: 435.,
") Lubeck. Chron. II, 132.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
