Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
cxxxv
Det var således till en stor del nya anklagelsepunkter,
som K. Kristiern nu framställt; men till deras halt kan redan
dömas af den lag, han i första punkten åberopar, hvilken
säkerligen aldrig funnits; han kunde dessutom icke påstå, att vid
konungavalet något våld blifvit utöfvadt, såsom K. Kristiern
sjelf gjort, då han trugade sig till kronan i Norge, utan blott
»att det varit många af rikets råd emot, ehuru de ej vågat
uppenbart sätta sig emot Karl Knutsson»; de rikets klenoder,
guld och silfver, som han dernäst omtalte, funnos verkligen qvar
inom riket, och det var Kristiern sjelf som sedan utan
riksrådets bifall bortförde dem; det understöd i penningar som Karl
lemnat Danzig och K. Kasimir, hade de fått, innan K.
Kristiern blef erkänd sora Sveriges konung; beskyllningen för
förbindelser med Ryssarne skall väl hafva blifvit styrkt med ett
af K. Karl utfärdadt dokument, men dess betydelse är så mycket
mer oviss, som det icke åberopas i skriftvexlingen om det kort
härefter inträffade myteriet på Viborg, hvarom K. Kristiern
misstänkte eller föregaf, att K. Karl tillställt detsamma i samråd med
Ryssarne, men utan att kunna derpå anföra bevis, då han såsom
nämndt äfven ville göra Danzigs magistrat ansvarig derför.
Inom domstolen hade Jöns Bengtsson icke tagit plats, men
deremot andra, hvilka redan före den sista uppresningen voro
den anklagades uppenbara fiender, såsom biskop Bengt i Skara
och Magnus Gren, jemte några af hans vänner. K. Kristierns
yrkande gick ut på, att alla K. Karls gods voro förverkade;
men domstolen tillerkände hans döttrar rätt till alla hans gods,
som han egt innan han blef konung7), i enlighet med det löfte,
de redan vid Stockholms slotts kapitulation erhållit.
Den dom som nu fäldes var icke något annat än hvad
riksrådet förut, ined förbehåll af bördemans rätt att lösa inom
tre år, resolverat och K. Kristiern redan begynt tillämpa. Han
bortskänkte eller sålde också hvad som ej återbördades till
sina gunstlingar, både Danskar och Svenskar, utan att riks-
hvilket hot icke innebär något bevis, att de med Ryssarne stodo i förbindelse.
Dipl. Christiern! I, p. 79.
’) Dipl. Christierni I, p. 96—98.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
