Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CXLI
Danmark och följande aret 1461 en dylik gärd, hvarvid klostrens
och kyrkornas landboar icke undantogos. Man trodde, här
allmänt, att det skedde för inlösandet af Holstein, och underlät
icke att anmärka åtgärdens olaglighet3)
Men alla vanliga utvägar voro otillräckliga att fylla K.
Kristierns behof, och han skydde inga medel, blott de ledde till
målet. Särskildt lyckliga tillfällen för hans vinningslystnad
erbjödo sig under vistelsen i Sverige 1461. Rykte måtte tidigt
hafva spridt sig, att K. Karl icke medfört allt hvad han samlat,
eller hvad man kallade hans skatter, till Preussen, utan gömt
dem någonstädes i Stockholm. Redan kort efter hans afresa
hade Jöns Bengtsson med mycken ifver sökt efter dem. K.
Kristiern lät söka derefter både i slottsmurarne och i vattnet
nedanför slottet, men förgäfves, man berättade att han till och
med hemtat en trollkona från Danmark för detta ändamål
t»
(N:o 82). Ändtligen anmäldes det4), att K. Karl hade lemnat
sina dyrbarheter i Dominikaner-klostrets förvar, och han var
icke sen att följa denna anvisning.’ Han lät under vistelsen i
Stockholm 1461 en dag tillreda sin middag i klostret, och gjorde
sig glad med bröderna, såsom en samtida krönika berättar.
Efter måltiden tog han tre munkar afsides, och aflockade dem
under blandade löften och hot hemligheten hvar den förborgade
skatten fanns. Den utgjordes, sades det, af öfver 7000 mark
myntadt silfver, 222 stora och små silfverfat, två guldkronor,
desamma, som K. Kristiern omtalat i sin anklagelse mot K.
Karl, jemte andra prydnader, till ett sammanräknadt värde af
öfver 16,000 mark*). Det blef alltsammans genast utfördt
till Danmark, men riksråden blefvo missnöjda, för det munkarne
icke uppgifvit det för dem, så att de kunnat förekomma dess
bortförande, och klostrets prior, densamme Peder Laurensson,
’) Diar. Vazsten. Script, rer. Svec. I, 177, 178.
4) Ericus Olai misstänkte, att egennvtta hos munkarne gifvit anledning
till hemlighetens röjande, och påstår, att de alldeles frivilligt eller sjelfmant
derom underrättat K. Kristiern.
*) Liibeck. Chron. II: 237, som har en utförlig berättelse härom; kortare
omtalas saken i Diarium Vazstenense, hos Ericus Olai och i den bekanta
flygskriften »om K. Kristierns handel», tryckt i Skandin. Handl. V. .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
