- Project Runeberg -  Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver / Tredje delen /
CXLVI

(1859-1884) [MARC] With: Carl Gustaf Styffe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

CXLVIII

höll räfsteting och skeppsskatten indrefs*). Åtminstone var
han ännu den 25 icke kommen längre (N:o 69), och för ett
krigstag mot Ryssarne var alltså tiden väl långt framskriden.

Under vistelsen här fick han underrättelse, att bönderna i
Upland icke velat erlägga skeppsskatten, utan samlat sig och
hotat både kungsgården och ärkebiskop6gården i Upsala samt
derefter aftågat till Stockholm i ett antal af 3000 till 4000
man, för att af Jöns Bengtsson fordra påbudets återkallande.
Jöns Bengtsson, som dervid äfven fick höra skarpa förebråelser
Tör det han tillstyrkt en så hård beskattning, erbjöd sig till en
början att skrifva till konungen och förorda eftergift, hvartill flera
rådsherrar som kommit tillstädes äfven skriftligen förbundo sig7);
men bönderna läto icke dermed nöja sig, utan när deras ombud
kommo med detta budskap, gingo de mangrannt upp till slottet
och förklarade, att de icke ville utgifva det ringaste, hvarpå
Jöns Bengtsson, Tör att förmå dem hemvända hvar till sitt, på
eget bevåg frikallade dem från hela gärden, ehuru K. Kristiern,
etter hvad han sedan påstod, fore afresan uttryckligen hade
förbjudit honom att göra någon eftergift.

Då K. Kristiern erhöll bref om denna åtgärd, upptog han
den mycket illa; han kunde med skäl frukta, att exemplet skulle
verka på de andra provinserna, och hans hela finansplan kunde
dermed blifva om intet. Det synes, som han nu först tänkt
öfver Jöns Bengtssons uppförande, som K. Karls öde dervid
föresväfvat honom, och han börjat ångra den eftergifvenhet han

") Utom höfvidsmannen på de Finska slotten, såsom Erik Axelsson på
Wiborg, Eskil Isaksson (Banér) på Raseborg, Gustaf Laurensson på Åbo slott
och Karl Magnusson (af Eka) på Castelholm, voro Erik Nipertz, Birger Trolle,
Åke Jönsson (Svarte Skåning) och Ivar Gren närvarande vid räfsteting i Åbo
den 21 och 26 Juli 1463. Arwidsson, Finska Handl. VIII: 7, IV: 80. I ett
otryckt dombref af konungens råd och gode män, af honom tillsatte att sitta
för rätta i iörborgen på Åbo alott, dat. månd. före Mariie Magdalenæ d. 18 Juli
1463 nämnas dessutom Ture Turesson och Johan Kristiernsson (Väse), ridd.
samt Jens Olofsson (Stenbock). Vidim. af år 1507 i Rika-Arkivet. Jfr Porthana
anmärkn. till Juuatens Chron. episc. Finland, i Opera selecta I, 523.

’) Detta anföres, troligen efter ett dokument, af Olans Petri, som
uppräknar Gustaf Karlsson, Fader Ulfaaon, Erik Nilsson, Gregers Bengtsson och
Gregers Mattason.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:34:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biskandhi/3/0154.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free