Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CL
förmån. Han skref d. 30 Ang. 1463 till påfven och berättade,
att Jöns Bengtsson förut genom beundransvärd illslughet och
kloka anläggningar ryckt till sig riksstyrelsen, och nu hade han,
medan K. Kristiern sjelf var i Finnland för att hämnas Ryssarnes
infall, hvilket ock hade lyckats, tillställt oroligheter, hvilka
konungen blifvit nödgad att med stor blodsutgjutelse
undertrycka; och derföre hade han funnit sig föranledd att sätta
honom i fangsligt förvar, men han lofvade att icke behandla
honom annorlunda, än som kunde väntas af en katolsk konung*).
Han inkallade derefter till Stockholm några lagfarna kaniker
och prelater från de närmaste domkapitlen, i Upsala, Strängnäs
och Westerås, samt förelade dem jemte trenne biskopar och den
påfliga nuntien Marinus de Fregeno7) åtskilliga rättsfrågor, hvilka
gingo ut derpå, att konungen egde rätt att fängsla en biskop,
som brutit sin länspligt och trohetsed eller begått
majestätsbrott, och att hålla honom häktad, till dess han kunde inställas
infor vederbörlig domstol, samt att de s. k. Clementinska
De-cretalernas stadgande om bannlysningsstraff för den, som
förgriper sig på en biskop, icke på ett sådant fall vore tillämpligt.
Men de tillkallade undanbådo sig att svara på dessa frågor,
och K. Kristiern, soin kort derefter afreste till Danmark, lät
dervid bero8).
Jöns Bengtsson sjelf hade ifrån sitt fängelse fått tillfalle
att i tysthet utfärda en protest mot sitt häktande och att
anbefalla bannlysning öfver stiftet, och han meddelade Upsala
domkapitel fullmagt att under hans frånvaro förvalta hans ämbete*).
Kapitlet och presterskapet i Upland började i följd häraf
inställa gudstjensten, men läto snart genom K. Kristierns hotelser
och tvångsåtgärder afskräcka sig och afstodo från interdiktets
e) Brefvet, dat. die Martis post festum Bartolomlei, hvilket motsvarar d.
30 Ang. 1463. Script, rer. Dan. VIII, 417.
’) Olaus Petri nämner biskop Kettil, biskop Birger i Vesterås och Cordt
i Abo jemte legaten. I Diarium Vazstenense omtalas de ej.
e) I Diarium Vazstenense är en afskrift af frågorna iniörd.
") Ett af tillkallad notarius publicus utfärdadt dokument derom i
Riks-Arkivet, dat. die Sancti Egidii (d. 1 Sept.) 1463. Danska ridd. Johan Oxe
och lagmannen Gustaf Karlsson nämnas såsom vittnen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
