- Project Runeberg -  Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver / Tredje delen /
CLVI

(1859-1884) [MARC] With: Carl Gustaf Styffe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

CLVI

larne lydde. Biskop Kettil, åtföljd af den unge ridd. Sten
Sture, K. Karls systerson, hade efter Kristierns ankomst
begifvit sig till Dalarne, för att uppresa den stridbara befolkningen
i denna landsort, af hvilken de sora deltagit i Stockholms
belägring men återvändt hem, nu måhända hunnit beså sina sma
tegar. Kristiern tågade derföre från Upsala8) till Westerås,
och lät belägra slottet, sedan ett stormningsförsök misslyckats,
hvarefter ban begaf sig på väg upp åt Dalarne, emedan han
hörde att biskop Kettil väntades med en här af Dalkarlar. Hein
hade huunit två mil från Vesterås, då han d. 17 AprilT) nära
Harakers kyrka stötte på förhuggningar eller s. k. bråtar à
Hälleskogen, hvilka visade att Kettils här var i närheten Den
första kunde han utan motstånd genombryta; men då han kom
till den andra, framstörtade ur några hölador, som stodo på
ett kärr, der vägen framgick, en mängd af Kettils och Sten
Stures bästa folk, hvilka föllo Danskarne med stor häftighet i
ryggen. En skarp strid uppstod, ty biskop Kettil medförde
äfven några kanoner8), hvarunder K. Kristiern, som utmärkte
sig genom en grön hatt, fick densamma genomskjuten och en
stor mängd af hans folk blefvo slagna eller sårade9), och äfven
mycket hästar gjordes obrukbara. Efter två timmars kamp var
Dalkarlarnes seger afgjord, och måste K. Kristiern gifva
befallning om återtåg till Vesterås, der han blott dröjde en stund
på torget, medan han hemtade några förfriskningar. Han lät
derunder äfven upphäfva belägringen, för att kunna med hela
sin återstående styrka tåga tillbaka till Stockholm, så hastigt
att det af samtida författare kallas en flykt’).

") Olaus Petri uppgifver d. 12 April. I brefvet till Axevalla läu af d.
29 s. w. säger K. Kristiern, att han legat 14 dagar för Vesterås slott,
hvarunder han förtärde hvad prester och borgare der i orten hade. Härigenom
sknlle han hafva blifvit föranlåten att aftåga, emedan han ej velat betunga
allmogen.

’) Calendarium Trollianum i Script, rer. Svec. I. 233, har trenne
tidsbestämningar: XVI Kal. Maji och Tyresdagen efter Tiburtii, af hvilka den
förra motsvarar den 16, den senare d. 17 April.

*) Ej blott Rimkrönikan, ntan äfven Lübeck. Chronik omtalar det.

») I Lübeck. Chron. II: 276, uppgifves hans förlust till 1200 man.

1) Så Diarium Vazstenense, Lubeck. Chron. och Rimkrönikan 1452—1470.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:34:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biskandhi/3/0164.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free