- Project Runeberg -  Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver / Tredje delen /
CLIX

(1859-1884) [MARC] With: Carl Gustaf Styffe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

CLIV

sea8). K. Karl synes hafva med nöje emottagit denna
skrifvelse och besvarat densamma, eharu vi ej hvarken om innehåll
eller tidpunkten hafva några underrättelser.

Nils Kristiernsson blef sjuk vid mötet i Sigtuna och dog
efter hemkomsten till Vesterås. K. Kristiern hoppades genom
detta dödsfall kunna komma i besittning af det dervarande
slottet. Några jakter blefvo utrustade, hvaröfver Ture
Turesson erhöll befälet och skulle dermed segla till Vesterås, för att
intaga slottet och om det ej lyckades, afbränna staden; men
borgarne hade vidtagit sådana försvarsanstalter, att Ture
Turesson icke ens kom i land. Förmodligen hade Erik Nilsson redan
tagit befälet på slottet.

Ture Turesson ämnade sig derefter till Arboga, för att
tala med allmogen deromkring, och uppmana dem till trohet
mot K. Kristiern; mefi då han kom till det trånga Qvicksundet,
blef han först uppehållen genom underhandling med biskop
Kettil, som der låg med en hop bönder från Rekarne, och sedan
denne funnit ett lägligt tillfälle att anfalla, miste Ture Turesson
sju af sina jakter*) och mycket folk, hvaraf en del blefvo
tillfångatagna, så att han med alldeles oförrättadt ärende måste
återvända till Stockholm.

Flera motgångar träffade äfven K. Kristiern under försöken
att tillbakaslå de båda härarne, som en på hvardera sidan
belägrade staden; särdeles omtalas ett nederlag på
Käpplingeholmen’).

*) Tiden för detta möte finnes ioke närmare uppgifven; men Ivar Grens
bref af d. 3 Juli (N-.o 73), dagen efter det mer högtidliga kallelsebrefvets
utfärdande, visar, att underhandlingen redan någon tid förut var böljad. Dalins
uppgifter i Svea Rikes Hist. Del. II: 756 om ett kallelsebref, dat. »die beati
Math. d. 24 Febr. 1464», bero på den felaktiga dateringen uti afBkriften af
iallelsebrefvet, som utfärdades die Matthæi apostoli (d. 21 Sept.) 1467 (N:o 89).

") Det var sannolikt de nämnda sju fartygen, som biskop Kettil sedan
förlade vid Långholmen. Rimkrönikan 1452—1470 har oriktigt hänfört
händelsen vid Qvicksundet till år 1463.

’) Det är troligen denna träffning, som åsyftas i Lübeck. Chron. II: 276
hvarvid K. Kristiern säges hafva mist 400 man.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:34:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biskandhi/3/0167.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free