Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CLXXXVIII
Westerås slott och län till Nils Sture samt Örebro slottsläa
till Gustaf Karlsson.
Nils Sture kom så i besittning af ett län, som både genom
sitt läge beredde honom, i händelse af motgång, en tillflyktsort
och genom innebyggarnes sinnesart och härdade natur gaf
honom det bästa stöd, om Jöns Bengtsson skulle vilja fortsätta
striden. Han begaf sig också efter förlikningen med sin här
upp till Dalarne, och uppehöll sig der öfver julen; ty till sin
gård Penningby kunde han ej komma, utan att utsätta sig för
Jöns Bengtssons hämnd. Det synes, som hade det varit
någorlunda lugnt under tiden; men Jöns Bengtsson var mycket
förbittrad öfver de senaste händelserna. Före kyndelsmessan 1467
fann han behof att, som det hette, göra en pilgrimsfärd till
Vadstena, der också hans båda bröder samt Erik Nilsson och
Erik Karlsson (Väse), den aflidne biskop Kettils broder, och
några flera af hans vänner infunno sig. Det egentliga
ändamålet med dessa föregifna andaktsöfningar blef snart uppenbart;
men for tillfället drog sig Jöns Bengtsson tillbaka. Han skref
den 15 Febr. från Stäkeborg till Upsala domkapitel, att han
ämnade uppehålla sig i de nedra (södra) delarne af riket, till
dess hans fienders ondska antingen blifvit mildrad eller genom
Försynens hämnd tillintetgjord, samt att han, med anledning af
den underrättelse som ridd. Karl Magnusson meddelat, att Nils
Sture med 60 tjenare kommit till Helsingland och uppburit
skatt, lemnat större delen af sin lif vakt åt Erik Karlsson,
hvilken skulle beskydda presterskapet och hindra Sturen från
att framrycka till Upsala (N:o 86). Han begaf sig sedan till
sin vän, Magnus Gren på Borgholm, och derifrån till K.
Kristiern8), för att skaffa sig tillräcklig vapenmagt att åter
bemägtiga sig rikets styrelse, eller åtminstone undantränga sina
motståndare.
Erik Nilsson och Erik Karlsson åter reste genast efter
mötet i Vadstena upp till öfra Sverige, och infunno sig till en
’) Besöket hos K. Kristiern omtalas väl blott i Rimkrönikan 1452—1470;
men har sannolikheten för sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
