Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ccxxxxx
»riksens män», såsom frälseståndet i allmänhet kallades, var
det dock mycket ovanligt, att en man utan börd inkallades i
rådet och erhöll ett slott i förläning.
Deremot var man icke nogräknad med att erkänna
utländska adelsmän, som inkommo i landet. Giftermål med en adlig
qvinna var tillräckligt att skaffa en sådan Svensk frälserätt, och
om de på mödernet härstammade af en Svensk slägt kunde de
äfven vinna inträde i riksrådet och erhålla Svenska slottslän,
ehuru enligt Landslagen sådana platser endast borde vara
förbehållna infödda.
Värdigheten af rådsherre var denna tiden en mycket
obestämd fördel, väsendtligen beroende af den förmåga personen
hade att göra sig gällande, vare sig genom egen duglighet eller
den aktning, som stor förmögenhet och stort följe af tjenare
eller »svenner» ingaf. Någon lön var icke dermed förenad; men
skyldigheten var också obestämd, och de som önskade fingo
gerna någon förläning för sitt besvär. Då rådsherrar reste sora
ombud till gränsraöten, hvilket i anseende till det talrika följe,
sora hörde till en sådan beskickning, var kostsamt, utskrefs
sannolikt gärder i de orter, hvarigenom de skulle passera. Huru
det vid utnämning och sammankallandet af rådsherrarne tillgick,
är icke så noga bekant, men det är af de vid rådsmötena
utfärdade handlingar och andra omständigheter påtagligt, att
endast de närmast hufvudstaden boende under vanliga förhållanden
blefvo anmodade att komma, och så vida ej någon af de mer
aflägset boende hade af särskild anledning infunnit sig der mötet
hölls, lemnades alltså afgörandet åt dem som bodde i närheten.
Hvilka frågor, som borde föreläggas rådet, var icke heller
noga bestämdt; men af den praxis, som under de senare
konungarne, och särskildt under K. Karl följdes, synes det hafva
varit hufvudsakligen följande:
1) nya allmänna författningar, hvaremot bekräftelser å
särskilda undantagslagar, privilegier för städer, kloster och
bergslager, frälsebref för enskilda o. s. v., beviljades af konungen
utan rådets hörande;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
