Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CCLXl
hvilket den tiden omfattade äfven nuvarande Fellingsbro härad,
der gården ligger. Han hade vid K. Kristoffers hitkomst blifvit
riddare 8), och år 1450 deltagit i rådsmötet i Arboga, samt var
en personlig fiende till Karl Knutsson, emedan han såsom
nämdt, beskylde honom vara skuld till faderns, Päder Ulfssons
död •). Det är deraf sannolikt, att den böjelse för deltagande
uti Erik Nilssons och Erik Karlssons uppresningar, som Åkerbo
härad visade, till någon del härleder sig från hans
bearbetningar; men sjelf omtalas han i öfrigt icke, hvarken i
berättelsen om krigsrörelserna, ej heller uti rådets förhandlingar, ehuru
han synes hafva öfverleft de oroliga åren.
Bengt Gylta, lagman i Vestergötland sedan 1440, var
af en i södra delen af detta landskap bosatt slägt; redan hans
far, Gunnar Gylta, skall hafva bott på Pavatorp, nu Påtorp i
Vedens härad; modern, Märta Bragde, var från Halland.
Sjelf var han gift med en systerdotter till Biskop Bengt, och
följde hans exempel vid K. Kristierns infall i landet 1452,
hvarefter han ock rymde till Danmark, och blef följande året
dömd som riksförrädare. Han dog ej långt derefter1).
Jon Slaveka var, såsom namnet visar, troligen af
Slaviskt eller Wendiskt ursprung, ehuru åtminstone både fadern
och farfadern bott på Mörby i Upland. Sjelf förvärfvade han
dessutom genom sin andra hustru Aspenäs, och genom hans
dotter, gift med Bengt Kristiernsson, gick det förenämnda slägt-
") Han satt jemte en mängd andra rådsherrar i en domstol, som månd.
efter samtinga snnnadagh (d. 10 Mars) 1443 i Strängnäs afgjorde en tvist
mellan Vårfruberga kloster och Herr Staffan Ulfsson.
*) K. Kristoffers bref, dat. Stockholm feria tertia post festum b. Johannis
ante portam Latinam (d. 8 Maj) 1442.
’) Ett gåfvobref till Gudhems kloster af år 1455, som Stiernman
åberopar, att han beseglat, är af år 1445; men deremot synes verkligen det af
Stiernman anförda gåfvobrefvet till Gudhems kloster, hvilket hau sjelf utfärdat
die b. Vincentii (d. 22 Jan.) 1461, hafva det uppgifna årtalet, så framt det ej
»i misskrifvet för 1451. Ty enligt inskriften på hans grafsten i Vadstena
kloster, skulle han hafva dött 1453 eller 1454, och det är af andra dokumenter
tydligt, att Svarte Ture Jönsson år 1461 var Vestgöta lagman. Att bibehålla
titeln sedan man nedlagt embetet, var denna tiden ej brukligt. Hen nämnda
inskriften anföres i Script, rer Svec. I: I, 228. Broocman, Östergötland, s. 175.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
