- Project Runeberg -  Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver / Tredje delen /
CCLXII

(1859-1884) [MARC] With: Carl Gustaf Styffe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

CCLXII

godset öfver till den ätt, som sedan antog namnet Oxenstjerna.
Han hade under K. Kristiern blifvit riddare, och deltog
sannolikt i följd af slägtförbindelsen, uti Erik Karlssons uppresning,
men omtalas sedan blott obetydligt, och icke såsom rådsherre.

Bland de slägter som visade mycken böjelse för unionen,
men slutligen gingo öfver, var den, som sedan efter det
urgamla vapnet kallas Sparre. Den hade på en gång tre bröder
i riksrådet, söner af ridd. Ulf Bengtsson på Lagmansö i
Södermanland. Den äldste torde hafva varit Sigge, som redan 1438
var ärkedjekne, och år 1449 blef biskop i Strängnäs, misstänkt
såsom deltagare uti Jöns Bengtssons stämplingar, död 1463.
Den andre, Gustaf Ulfsson till Värnhulta, nämnes som
rådsherre redan 1435, deltog i unionsmötet i Halmstad 1450; men
omtalas sällan, ehuru han ännu underskref beslutet om K.
Karls återkallande 1467 (N:o 89).

Fader Ulfsson till Ängsö, deltog också redan under
Engelbrekt i allmänna möten, men nämnes först under K. Karl
som rådsherre, och efter dennes störtande reste han jemte Jon
Karlsson till K. Kristiern, för att inkalla honom. Han var
sedan under år 1458 med om alla dennes vigtigare
regeringsåtgärder; men deltog ej i besluten mot Jöns Bengtsson 1463.
Då denne hösten 1466 beröfvades riksföreståndarevärdigheten,
stod han likväl på Erik Axelssons sida, och han åtog sig
följande år äfven att resa som ombud för att återkalla K. Karl,
och understödde Sten Sture år 1471.

Sonen, NilsFadersson, som bodde på Hjulsta i Uppland,
hade troligen under K. Kristiern blifvit riddare, och deltog som
radsherre i beslutet om K. Karls återkallande 1467.

En annan slägt, nära förbunden med Jöns Bengtsson och
hans anhängare, var den som benämnes efter sätesgården E k a.
Karl Magnusson skref sig i början till Finsta, men lyckades
år 1453 på förord af konungen att återfå slägtgodset, hvilket
broderns, den berömde Gregers enka, hade testamenterat till
Upsala domkyrka 2). Han blef redan i början af K. Karls tid

5) K. Karls bref till ärkebiskopen och kapitlet, dat. Stockholm dominica
Esto mihi s. a. (d. 11 Febr. 1453). Ärkebiskopens och kapitlets npplitelse,
dat. dom. passionis som kallis kiære synnodagh (d. 18 Mars) 1453.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:34:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biskandhi/3/0270.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free