Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CCLXl
rådet såsom Jöns Bengtssons anhängare 1457, och blef derefter
vid K. Kristierns kröning riddare. Men han deltog sedan i
rådets beslut mot Jöns Bengtsson 1463, och var ibland dem
som återkallade K. Karl 1467. Han var gift med en Erengisle
Niklissons dotter ur första giftet, och fick efter svärfaderns död
obehagliga tvister med hustruns styfmoder, Fru Brita på
Hammarstad.
Erik Holmstensson, af den slägt sora kallat sig
Rosenstråle, var bosatt på Tuna vid Roxen, sedan på Sonstorp i
norra Östergötland; riddare vid K. Karls kröning, deltog i
beslutet i Arboga angående Norska frågan 1450, och satt jemte
två andra riddare för rätta i Linköping vid K. Kristierns
Eriksgata 1458*), men omtalas i öfrigt ej som rådsherre, utom
möjligen vid mötet i Vadstena 1471.
Gustaf Laurensson, hvars slägtförhållanden äro
osäkra 2), omtalas på 1440-talet såsom riddare och höfvidsman på
Åbo slott 1452, 1453, derefter sora lagman i Tiohärad under
K. Kristiern. Han deltog som rådsherre i beslutet om Jöns
Bengtsson 1463, men nämnes sedan icke i handlingarne.
Laurens Haraldsson (Rödbjelke), bosatt på Ed i Östbo,
och redan vid K. Karls kröning riddare, var under K.
Kristierns tid rådsherre, då han deltog i beslutet om Jöns
Bengtssons fängslande, och var tillstädes vid unionsmötet i Jönköping
1466. Han var gift med Katerina Birgersdotter Trolle, och
höll sig till Sten Sture under de oroliga åren 1470, 1471. Han
hade Östbo härad i förläning 3).
’) Erie Nipritz, Ostgöta lagman, Birghe Trolles och Erik Holmstenssons
ridd. dom, utfärdad å konungens vägnar för Askaby kloster, dat. dominica inf ra
octavam cpiphanie 1457 (!)
’*) Hans vapensköld i sigillerna har ingenting annat utmärkande än en
snedbjelke. En del hafva antagit det för ett slägtmärke för en egen familj
(Rödbjelke), andra hafva hänfört honom dels till Eka-slägteu, dels till
Snaken-borgarne; men i den förra förekommer ej namnen Gnstaf och Laurens, och tUl
de sednares vapen hörde nödvändigt en ringlande orm, hvarför ej synes vara
plats uppl den smala bjelken. Dessutom förekomma &r 1440 på herredagarne
tri väpnare af samma namn, och man kan derföre ej veta, om det är denne
aom &r 1436 deltog i Engelbrekts krig.
») Skandin. Handl. XVIII: 191.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
