- Project Runeberg -  Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver / Fjerde delen. Sverige i Sten Sture den yngres tid 1470-1503 /
LII

(1859-1884) [MARC] With: Carl Gustaf Styffe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

LH

Underhandlingar med Norge ©eh Danmark •
1481—1484.

Vid K. Kristiern I:s död var i följd af hans egna
osammanhängande åtgärder frågan ej blott om de trenne rikenas
förening, utan ock om sjelfva den Danska monarkiens
sammanhållning, mycket oklar, hvilket vållade ett långvarigt
interregnum. I afseende på hertigdömena Holstein och Slesvig
hade han år 1466 upprättat en öfverenskommelse, hvari
bestämdes, att i händelse »Junker Hans? vid konungens död
vore den ende efterlefvande sonen, skulle denne efterträda
honom, men i annat fall tolf af Danmarks och tolf af
Slesvigs och Holsteins rådsherrar inom fyra månader efter
dödsfallet sammanträda i Kolding, för att antingen välja en
gemensam herre eller afgöra, att hvardera skulle hafva sin
egen. — Konungen hade sedan fått ännu en son, som hette
Fredrik och nu var blott tio år gammals). Han var sin
moders, Drottning Dorotheas, älskling; hon hade, för att kunna
så mycket bättre bevaka hans fördelar, bosatt sig i
hertigdömena och utverkat sig pantförläningsbref å båda
provinserna kort före konungens död, och hade dessutom Tyska
kejsaren på förhand stadfästat alla de bestämmelser, som
konungen till förmån för sin gemål ville göra i Holstein.

I afseende på thronföljden i Danmark och Norge var
valfriheten en af ’punkterna i den aflidne konungens
försäkringar vid kronans emottagande i båda rikena, och den var
stadfästad genom unionsfördraget med Sverige 1450; men
konungen hade sedan låtit alla tre rikenas råd lofva
thronföljden åt hans äldsta son. För att åter komma i besittning
af Svenska thronen, hade konungen likväl sedan år 1476, såsom
förut är nämndt, erbjudit Sveriges riksråd att få med de båda
andra rikenas rådsherrar på ett sammanträde i Kalmar eller
Halmstad bestämma om thronföljden. De tre rikenas råd

■) Rördam, Monum. Hiat. San. I: 314, not. Jfr Allen, De tre nordiske
Rigers Historie 1497—1536, I s. 632, i Afseende p& hans &lder.

k

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:34:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biskandhi/4/0060.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free