Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LXXfX
hade mycken karlek både till magt och inkomster, tog hon
förlasten mycket illa, och troddes hafva eggat sin man till’
krig mot Sverige; att hon för att kunna understödja honom
med penningar vid hans sista krigsföretag pantsatt sina
juder i Lübeck, är åtminstone säkert. Men då slaget på
Brunkeberg omintetgjort hennes förhoppningar att vinna
syftemålet med vapen, skaffades i fredstraktaten af år 1472 in
en pankt, som öppnade någon utsigt, nämligen att de 24
rådsherrarne som egde att afgöra återstående tvistefrågor
ifven skulle upptaga den, om Örebro slott skulle
tillerkännas henne eller icke, skild från hufvudfrågan eller K. Kristi- ,
eros erkännande såsom Sveriges konung.
Som utgången af en sådan skiljedom var oviss, anlitades
Pàfvestolen om biträde redan under konungens besök i Rom
1474. Emedan äktenskapssaker hörde under andelig domstol,
lag frågan om morgongåfva och lifgeding temligen nära, och
det Ir alltför troligt, att Drottning. Dorothea, både i sjelfva
saken och i afseende på domstolen, ansåg sig vara i. sin fulla
ritt. Sixtus IV, som icke skydde att för sina egna, ganska
verldsliga, ändamål anlita bannstrålen och gerna genom
dylika tjenster gjorde furstarne sig förbundna, hade inga
hemligheter. Han utfärdade likväl först efter K. Kristiern«
afresa d. 9 Maj 1475 en fullmagt för ärkebiskoparne af Lund,
Magdeburg och Riga(?) att kalla in för sig dem, som
undan-hüllo Drottning Dorothea de till hennes lifgeding hörande
delar och med dem lagligen förfara9). I en särskild
fullmagt för ärkebiskopen af Magdeburg nämnes Sten Sture
personligen, men icke såsom riksföreståndare, utan som
riddare af Räfsnäs i Upsala stift. Men något resultat af detta
beslut är .icke bekant, och det är sannolikt, att det aldrig
blifvit kungjordt ,J. Men den 11 Febr. 1477 upptogs saken
å nyo genom tvenne påfliga fullmagter för biskoparne af
M»j 1486 •äges att hon varit i mistning af inkomsterna i 21 år. Geh. Arch.
Attsberetn. IV: 391, 399.
*) A&krift af Prof. P. A. Munch, utnr Påfliga Arkivet, i Vitt Hist. och
Akad. Jfr. Dipl. Norr. VI, 620. der i st. f. Riga låses: Ragusa.
’) Hvad ärkebiskopen i Riga angår, var han förhindrad genom sina förhål-’
Wea tül Sverige, hvar» hjelp han béhöfde mot Ordenariddarne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
