Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LXXXII
särdeles enligt det den tiden allmänna betraktelsesättet miste
göra en stadigvarande förening af nordens trenne kronor
under honom och hans afkomlingar ej blott önsklig, utan
ock sannolik, de sv&righeter till trots, som mött hans fader
vid genomförandet af en sådan önskan och de nya hinder,
som handfästningen eller recessen i Halmstad uppställt för
utöfning af regeringsmakten.
Unga furstar mötas ofta af ljusa förhoppningar, och
underhandlingarne om unionens förnyelse hade visat, att mycken
benägenhet hos en del af aristokratien ännu fanns för
densamma. Men de hade blott förts med de stora
slägterna, och föregående händelser både i Sverige och Norge
hade tillräckligt ådagalagt, att dessa särdeles i Sverige icke
alltid voro omständigheterna mägtiga. Den nye konungen
måste derföre vara beredd på en hård kamp, om han ville
göra sig säker på herraväldet öfver Sverige, och emedan
tillräckliga medel dertill saknades honom, hade han den
klokheten att förhålla sig stilla, till dess förhållandena blèfve
mer gynnsamma, vare sig derigenom att inre söndringar i
Sverige uppstodo eller mägtiga bundsförvandter kunde
erhållas.
Men förändringar inträffade i ett af grannrikena, som
för den klarsynte Sten Sture säkerligen icke långe blefvo
obekanta, och hvilka för Sverige gjorde det mindre rådligt
än någonsin att ingå i en förening, som skulle förlägga
regeringens egentliga säte till Öresund. Den Ryska magten
hade åren 1478—1487 utvecklat sig till sn fruktansvärd styrka
som påtagligen förr eller senare skulle vånda sig mot
Östersjön, hvarvid Sveriges östra delar icke kunde undgå att
blifva föremål för dess anfall’), och ehuru äfven Norge förr
’) Att Sten Sture på 1480-talet mycket väl uppfattat betydelsen af
förändringarne i Ryssland, synes af Käns ifver att förlika sig med Lifländska
riddar-orden, men i synnerhet af ett bref till magistraten i Reval, dat. Raseborg
dinti-dage na Lamperti (? d. 23 Sept.) 1188, hvari han meddelar sin oro att ti
fullständig förlikning med Ordensherrarne och sin fruktan för Ryssarne. I ett
lenare bref, dat. Åbo d. 23 Oct. s. å. uttalar han I nyo sig vara angelägen om
fallständig uppgörelse »vmme der boxen vnmylden Rusen willen«. Utdrag af
Docent C. Annerstedt ur Revals ridhusarkiv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
