Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
xcn
deraf, var det nära att uppväcka ett formligt krig med
Danmark. Den förenämnde Jakob Huninghuaen hade nämligen
tagit 4 Lübeckska fartyg vid Bornholm och sedan fort dem
till Kunghäll, der bytet delades; men K. Johan lät taga
skeppen och föra dem till Köpenhamn jämte ett fartyg,
hvarå Henrik Huninghusen öfverfört Engelska sändebud,
hvilka synas haft ärende till konungen. Men då sedan de
Lübeckska örlogsskeppen i Östersjön anträffade ett af de fartyg,
som förenämnde Huninghusen haft, togo de detsamma och
förde det till Lübeck, ty ehuru det då seglade för biskopens
i Roskild räkning, som hade utsändt detsamma för att g& till
Gotland, hade besättningen, som hört till Huninghusens
manskap, försökt sig på sin vanliga handtering, hvarföre ock en
del blef afrättad i Lübeck.
K. Johan lät vid underrättelse härom i början af
Oeto-ber 1491 fasttaga alla LQbeckare, som deltogo i det då
pågående sillfisket vid Skånska kusten, samt seqvestrera allt
Lübeckiskt gods. Labeckarne skrefvo härom till de andra
Hansestäderna, till hertig Fredrik och hans Landtråd samt till
Sten Sture, med begäran att han icke skulle tillåta handelns
afbrytande (N:o 100). Men då de gjorde föreställningar
häremot i Köpenhamn, sände konungen genast ombud till
Lübeck och under fyra af de andra städernas bemedling blef
redan den 20 Nov. en förlikning afsluten, och seqvestern å
ömse sidor upphäfd’). Så snart konungen trodde att hans
undersåtar voro frigifna och hemkomna, skall han hafva
förnyat seqvestern7), och kaperierna fortgingo äfven följande
år, så att Labeckarne måste äfven då hålla »fredeakepp«, i sjön
och Sten Sture gaf med riksrådets bifall dem rätt att
uppbära afgift, efter lästetalet eller s. k. Pundgäld, af Svenska
skepp, hvilka besökte deras hamn, likasom af deras egna,
till utrustningskostnadens bestridande (N:o 103).
Dessa våldsamheter, hvilka snart äfven omedelbart
träffade Svenska undersåtar, kunde icke verka fördelaktigt på.
sinnesstämningen i Sverige, med afseende på konungens ön-
’) Jfr Waitz’e fornt åberopade nppaata öfver Lubeck) stridigbeter med K.
Johan i Zeitschrift für Liibeckische Geschichte B. 1. st. 133 o. ff.
’) Weinreich s. 77.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
