- Project Runeberg -  Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver / Fjerde delen. Sverige i Sten Sture den yngres tid 1470-1503 /
CV

(1859-1884) [MARC] With: Carl Gustaf Styffe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

cv

En lagstiftning, som också hufvudsakligen gftlde
aristokratien, var den s. k. stadgan om sventjenarne af d. 23
OcL 1489. Redan i 1474 års förordning finnes ett förbud att
försvara den som med ominne skildes från sin husbonde,
hvilket v&l egentligen g&ller denna samhällsklass och
motsvaras af ett stadgande till förmån för de lägre jordegarne,
att inga tröskare skulle tillstädjas utan sådana, som tjenat
bonden öfver sommaren. Detta syftar på den ända till
senaste tiden brukliga s. k. spanntröskningen, hvarigenom
arbetaren erhöll en viss procent af den aftröskade säden och
dermed hade sin utkomst mer oberoende af prisernas
vexling-

Det förenämnda stadgandet i afseende på sventjenare
utvecklades uti riksrådets beslut af 1489 så, att det fordrades
ordentlig orlofssedel för den, hvilken som skytt eller ryttare
inträdt i en frälsemans tjenst, om han ville ombyta husbonde,
och dessutom stadgades ett maximum för sådana tjenares
aflöning och utrustning, emedan mycket öfverflöd med
»uthuggna kläder» o. d. begynt insmyga sig. De beslutande
rådsherrarne 23 till antalet förbinda sig vid sin rådsed att
iakttaga föreskrifterna, och den som bröte deremot skulle
både hafva förverkat sin förläning och rättighet att någonsin
sådan erhålla5).

Lagskipningen återtog efter de inbördes krigens slut sin
regelbundna gång, och det är sannolikt ett fullt riktigt
vitsord, Dalkarlarne 1497 gåfvo Sten Sture, att han hållit dem
vid lag och rätt (N:o 144). Häradshöfdingarne tillsattes efter
val, *) och man finner sällan, att flera domsagor förenades af
en person 7). Häradstingen höllos ännu merändels under bar

*) Hadorph« Stadgar rid Biörköa-Rätten s. 65.

") Sten Sture» fullmagt för Axel Grelsson som häradshöfding i Konga
härad, dat. Kalmar d. 25 Jan. 1490, (afskrift i flera gamla juridiska aamlingar) är
riaserligen den enda vi känna. Men någon sådan anmärkning, som gjordes mot
Svante Nilsson Skand. Handl. XX: 262, förekommer icke mot Sten Sture.

*) Nils Sture var på en gång häradshöfding i Bankekind, der han hade en
läteagård. Ekenäs (Lydke Olofssons tingsbevis af d. 31 Oct. 1481; Johan Beses
dom for Askaby kloster 1491), i Norbo härad vid Vesterås, der han bodde såsom
höfvidsman (Joan Birgersson i borlunda höll å hans vägnar ting vid Romfartuna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:34:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biskandhi/4/0113.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free