Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CXXVIII
möjligen äfven den hårda beskattningen af inhysesmftn, som
stadgades år 1474, torde kunna förklaras, emedan man
derigenom ville förmå dessa att åtaga sig eget jordbruk.
Det kan, oaktadt penningbristen och de låga jordpriserna,
anses som säkert, att den jordbrukande befolkningen under
den långa fredstiden förkofrat sig och varit någorlunda
väl-raåeade; ty di den sjelf tillverkade en stor del af sina
förnödenheter och fick erl&gga skatten i egna produkter, var
den mindre beroende af penningställningen.
De tider voro ännu icke komna, att regeringen tog
någon serdeles vård om jordbrukets förkofran. Likv&l
förekommer i stadgan af år 1474 en föreskrift om humleodling
com år hemtad ur den nya landslagen, men värdet af den
uppmuntran, som den förunnar landbo för anl&ggning af
humlegård eller trädgård, att njuta den fri så långe han på
godset sitter, förminskas derigenom, att den fordrar halfva
afkastningen i afrad af de träd- och humlegårdar som redan
finnas.
1 afseende på en af jordbrukets binäringar,
skogshushållningen, finnes också ett stadgande från Sten Stures tid. Då
käns svåger Hans Åkesson år 1483 fick Kalmar län, ålades
nimJigen honom att tillse, att icke ekeskogen der i länet
blefve så mycket borthuggen som hittills (N:o 68).
I sammanhang härmed kan också anföras, att sågqvarnar
eller vattensågverk under senare hälften af femtonde seklet
blefvo, om icke först införda, åtminstone mera allmänna.4)
Luke härad i Vestergötland, tom rid Konung Gustaf I:» död hade 72
skattebönder och jemte den dertill hörande parken Edsreden, 26 kronobönder (Forssell,
Steriges inre historia under K. Gustaf I. Bil. s. 30), uppgaf i sin besvärsskrift
»f ir 1463, att der icke fanna mer än femtio egomän oeh legomän d. v. s.
skattebönder och kronolandboar. Jfr Del. m s. 147.
’) Den äldsta uppgift ntg. funnit är 1 en Vadstena klosters fogderäkenskap
>f år 1466 i Upsala Bibliothek, hvarest "ena sagoqusern" rid Forsvik i Vadsbo
bsrad omtalas. Biskop Hans Marqvardsaon i Skara gaf den 29 Dec. 1474 presten
i Sköfde Olof Pavalaeon hälften i en ström vid Gyrida bro (nu Göijebron öfver
Osån), kallad Baliaström, emedan han mycket kostat derpå, "swa at Her nr nw
kommen pa gangh een saagoqvern medh all sin redhe". — Borgmästare och råd
> Lödöse ntfärdade d. 21 Juli 1489 utslag i en tvist om en "sagoquern" som
Magnus Saghemester bygt åt Herr Nils Claesson, höfvidsman på Elfsborg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
