Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CXLI
minst bebyggda af skinnvaror och i skärgårdarne af fisk.
Sig« provinser, såsom en stor del af Småland, och de
Norr-låndska landskapen, äfvenså vissa härader i andra provinser,
hade sin gamla skatt bestämd uti en viss summa eller s. k.
stadge i penningar,8) hvilken de väl numera oftast erlade uti
raror, men sjelfva fördelade sinsemellan på sätt dem
lämpligast syntes.
Men i allmänhet var jordbeskattningen mycket invecklad
och ojemn, emedan de gamla beskattningsgrunderna fortfarande
gälde för en del afgifter och nya blifvit införda för andra.
I det mellersta Sverige var marklands- och
öreslandsräknin-gen ännu ofta grundvalen för den ständiga penningskatten till
kronan, •) likasom för afraden till jordegaren, men i vissa orter
btståmd med hänsyn till penningvärdets förändrade förhållande
till jordvärdet; ’) sannolikt utgick också derefter i en del
hårader skeppsvisten, ehuru under förändrad benämning,
(skeppstaskatt och matu.) I Östergötland utgjordes också
T) Jfr Arved Trolles anteckningar om rikets län och de af dem inflytande
rötor rf ir 1497. Skand. Handl. XVIII: 186—193, hvarmed kan jämföras
an-tecioinnt i Biskop Brasks copiebok J. 11 i Riks-Arkivet. Utdrag deraf är tryckt
i irtidisons Handl. till Finlands Häfder VI: 132, 133.
*) Derpå syftar nttryeket: »kom ej i skatt eller i huffudsumman,» som brnkas
i tam» handlingar af ir 1486 om gårdar i Kinnevalls härad, hvilkas frälserätt
, *» ifrågasatt. Lars Sparres copiebok. J. 6.
*) Bland flera exempel från Sten Stnres tid å penningafrad som
öfverensstämmer med örestalet å godsen i medlersta Sverige må anföras: Ingeborg Mattsdotters
’Vue) salnbref å 1 markland i Vaxome by, Adhelnndha s. Olands h. som rantar
4 pond korn och 1 mark penningar, dat. d. 30 April 1483; Skäring Larssons
ähokref till Julita kloster å 6 öres ränta i Btergha, Msedhelösa socken Nærike,
»m ligger for sex öresland, dat. Jnlita d. 27 Mars 1486; Sten Stures bytesbref
if i 6 Nov. 1495, med biskopen i Strängnäs, som afstod sin del i Häringe m.fl.
?wdtr i Södertörn, om tillsammans 12 öresland, 2 örtngland, hvilka ränta 12 öre
• örtng penningar, 1 läst 4’/, spann korn, 3 pnnd smör, 2 får.
’) Hallenberg anför i Hist. Afhandl. om Mynt och Varors värde under K.
Gustaf, s. 202 följande utdrag af en räkenskap för Långhnndra och Sjuhnndrn af
k 1552: •Hnfvndskatten utgöres efter joTdetalet efter som jorden är till och
gäller,’ och så många mark, som örtnglandet gäller, så många örtngar skattas af
»rtnglsndet». — Huru länge den gamla proportionen emellan jordvärdet och afraden
bibehöll sig i minne, synes af Uplands-lagmannen Knut Eskilssons och hans dotter
Homteas salubref å Eliinge i Skåne af d. 26 Juli 1512, hvari köpesumman
berndes till »24 mark Danska för hvar marks ränta der till ligger.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
