Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CL
lifssaker kunde vara ganska betydliga, hvarföre ock adeln och
presterskapet såsom förut år nämndt gjorde anspråk på att
vara konungar öfver sina landbönder. Till hvad belopp alla
dessa inkomster kunde stiga år obekant, och i anseende till
frågans invecklade beskaffenhet &r icke troligt, att någon, om
icke Sten Sture sjelf, derpå haft noga reda.T)
Statens utgifter skulle det blifva ännu svårare att
beräkna, särdeles om man ville jämföra ej blott slutsumman,
utan äfven kostnaden för de olika förvaltningsgrenarne
med nyare tider; ty alla de utgifter som rörde presterskapet,
kyrkor, skolor, hospitaler och fattigvården, tillhörde den
tiden ett annat område än statens, äfven afiöningen till
underdomarne, häradshöfdingar och lagmän betraktades mer
som en kommunalutskyld; likaså det nödtorftiga underhållet
af vägar, broar och hamnar. Rättstillståndets upprätthållande
emot yttre eller inre fiender var nästan det enda, hvarmed
Ptatsmagten tog direct befattning.
Förläningarne — det enda sättet att aflöna kronans
embetsmän — hade också detta dubbla ändamål. De lemnades
nästan blott till rådsherrar8) hvilka deltogo i den högre
lagskipningen, och af hvilka de verldsliga redan såsom frälsem&n
voro skyldiga till personlig krigstjenst, och äfven biskoparne
Sten Stores bref med Rikaiideta aamtycke för Lindorm Björn «»ön t Teg« torp
oeh Bingeritorp vid hin« gård Sjögert*, af d. 5 Ang. 1490. Bergfalk, Om
Svenska Jorden« Beskattning a. 37. L. Sparre« Copiebok. J. 7 f. 100.
’) Di alla kronan« oeh de lle«ta enskilda räkenskaper för denna tid med
obetydliga nodantag äro föritörda, har man egentligen icke annan ledtrid is
Arvid Trolle« förnt åberopade anteckningar om rikets län och derå« afkastning tf
ir 1497. Skand. Handl. XVIII: 180—193.
’) Utom de mäktiga Axel««önerna hade Nil« Stnre de «törsta förläningar««,
nämligen Vestra härad i Njudung oeh Södra Wedbo, Vesterås län med Dalarne
oeh Åkerbo härad; hans «ön Svante hade Vartofta härad, Örebro län och Böbergs
härad och fick efter fadren« död han« ärfda län i Småland, men «ynes då mkt
lemna Iland och Ångermanland «om han förnt haft. Erik Karlsson (Väse) hade
Hofs län i Östergötland, Åke Jönsson hade Gudhems oeh Kåkinds härader, Gustaf
Olsson (Stenbock) hade Vestbo och Sunnerbo härad, hvarpå han d. 26 Nov. 1483
skaffade sig »lifsbref» af Riksrådet, med löfte att man skulle utverka bekräftelse
derå hos den som blefve väld till konung; Arvid Trolle hade Kindevalla oeh Albo
härad i Värend samt Östbo härad och dessutom Nyköpings alottslän intill 1487,
hvarefter han fick Borgholms slott med Öland, det «iata möjligen på räkesakap.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
