Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OL VI
besökt universitetet i Paris, der klassiska latinska författare
redan dä voro mer kända, och en rikare litteratur på
modersmålet äfven hade utvecklat sig, stadnade de få, som kunde
söka sin bildning å främmande orter, numera vid
universite-terna i norra Tyskland, särdeles de närmaste, i Rostock och
Greifswald, samt någon gång i Leipzig, der flera togo
magistergraden. 2) Men å dessa orter voro de s. k. humanistiska
studierna ännu en nyhet, och den inhemska litteraturen
obetydlig.
Utsigterna kunde således icke vara särdeles gynnsamma
för någon stor framgång af förslaget att upprätta ett inhemskt
universitet. Frågan hade förut mer än en gång varit å bane
och det är sannolikt, att den nu blef åter upptagen vid
underrättelsen om ett dylikt förslag från Dansk sida, hvilket vid K.
Kristierns besök i Rom framstäldes vid Påfliga stolen, ty utan
dess samtycke kunde ett Universitet den tiden i eke inrättas.
Beslutet fattades på ett kyrkomöte1) under förutsättning af
Påfvens bifall, och den förenämnde kaniken Ragvaldus
Ingemundi fick uppdrag att framlemna ansökningen i Rom.
Tillåtelsen gafs d. 28 Febr. 14774) för inrättande af ett »Studium
generale» i Upsala, omfattande theologien, den kanoniska och
borgerliga rätten, medicinen och filosofien, i likhet med uni-
’) Svenskar och Danskar knnna i de Tyska nniverutetamatriklarne icke alltid
noga skilja*, äfven der biakopsatiftet, hvarifrån de voro, är utsatt, emedan A
roii-ensis d. v. ». från Vesterås, så lätt förblandas med Arhusiensis d. ä. från Aarhnni,
och Xicopiensis kan afse Danska städer med namnet Nyköbing; men vid
sammanräkning af de nordiska namnen i Rostocks matrikel får man för åren 1470—1500
minst 350 Danskar mot knappt 100 Svenskar, i Greifswald äfven omkring 3
gånger aå många Danskar som Svenskar, hvaremot i Leipzig Svenskarne, ehur»
ringa till antalet, voro öfvervägande.
*) I påfvens privilegiebref, hvilket jämte Riksrådets är tryckt i Spegels Bevis
til Svenska Kyrkio Historien, ss. 58 o. ff., omtalas icke när eller hvar kyrkomötet
var hållet. MBtet i Arboga 1 medlet af Jan. 1474 har efterlemnat utförliga
handlingar, hvari dock intet om universitetsfrågan förekommer, men deremot ett
beslut, att nytt möte skulle hållas d. 24 Juli 1475. Celae k Reuterdahl, Statut»
Synodalia, p. 182. Men om ett sådant möte 1475 finnas inga handlingar i
behåll.
*) I afseende på dateringen i påfliga bullor gäller samma anmärkning, som
här ofvan s. lxxx och i föregående Del. s. cm, cl vin finnes gjord, hvarför«
n Kal. MartU 1476 betyder d. 28 Febr. 1477, enligt den vanliga kalendern.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
