- Project Runeberg -  Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver / Fjerde delen. Sverige i Sten Sture den yngres tid 1470-1503 /
CCII

(1859-1884) [MARC] With: Carl Gustaf Styffe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

CCII

från Svensk sida mötte sex rådsherrar, 3) och det af de
förnämsta af rådet, såsom fördraget föreskref. De Danska
ombuden förklarade, att de icke hade fullmagt att bestämma
något möte, så framt icke de Svenska kunde genast erkänna
konung Johan såsom Sveriges herre; de fordrade ersättning
för de kostnader, som Danska och Norska rådsherrar haft af
de många mötena, och de ville icke lyssna till S\enska
ombudens begäran, att de skulle såsom vanligt från ett burspråk
förklara freden stadfästad, och framlemnade de en Danska
riksrådets skrifvelse till Svenska regeringen i samma syftning.
Svenska ombuden funno ställningen bekymmersam, särdeles
emedan de väl kände Danskarnes rustningar, och Doctor
Ragvald, som var ärkedjekne i Upsala och den ende af dem,
som var bosatt i mellersta Sverige, fick uppdrag att derom
göra muntlig framställning till riksrådet, för att utverka, att
Danska rådet, såsom lofvadt var, finge snart svar, hvarjämte
Arvid Trolle åtog sig att resa upp till Östergötland, för att
söka att få träffa riksföreståndaren. Men emellertid skrefvo
ombuden till konung Johan, att det hvarken stått i deras
magt att antaga honom, ej heller ansågo de, att det skulle
lända till hane och de tre rikenas bästa.4)

Det var naturligt, att riksföreståndaren under sådana
förhållanden tvekade att lemna Sverige och blotta dess
fästningar på trupper, likasom å andra sidan, att unionens
anhängare nu med något skäl kunde förklara sitt två år förut
fattade beslut att erkänna Danmarks konung såsom den enda
utvägen till fäderneslandets räddning. Men Sten Sture
förtviflade icke, ehuru han väl kände stämningen bland
rådsherrarne. Han sammankallade dem först sent,5) till dagen

*) De voro biskop Brynolf i Sksra, Arvid Trolle, Nils Claesson, Doctor
Bagvald, ärkedjekne i Upsala, -Arvid Knutsson och Jöns Knutsson (3 rosor).

4) Danska ombudens bref, af d. 30 Juli, de Svenska ombudens af d. 22
Juli 1496, båda till Svenska riksrådet, tryckta i Jahns Unionshistorie, ss. 572—
574 och Skand. Handl. XXII: 20—26. Af Svenska ombudens till konungen
finnes blott ett fragment i behåll, tryckt på sistn. ställe.

’) Riksrådets skrifvelse af den 20 Sept. förebrår honom det: (»Wel baffde i
hafft tid at koma Rikesens rad samen innen then tiid i fore bort«) och
berättar, att en del af rådsherrarne voro först nyligen komna, andra voro ännu
på vng.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:34:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biskandhi/4/0210.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free