Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ccxiI
derom saknas. Emellertid ingingo underrättelser, att Danska
krigsfartyg visat sig pA flera ställen i Svenska skärgården
såsom vid Elfsborg, men särdeles utanför Kalmar och Oland,
der de också landsatt trupper, hvilka hotade med eld och
svärd. Arvid Trolle, som hade befälet på Borgholms slott»
uppehöll sig der och i Kalmar, hvarest han utan att vara
höfvidsman2) tog sig stor myndighet, men gjorde intet för
landets försvar, utan snarare uppmanade allmogen att underkasta
sig. Han skref också i slutet af April i eget, och såväl Olands
allmoges som Kalmarboarnes namn ett bref till riksrådet,
hvars ändamål tyckes hafva varit att framställa konungens
magt både till lands och sjös såsom alldeles oemotståndlig.
Det blef af Jakob Ulisson emottaget och d. 6 Maj sändt till
riksföreståndaren, jämte en hans egen skrifvelse, som innehöll en
uppmaning att sammankalla riksrådet, såsom vanligt åtföljd
af en försmädlig anmärkning, att riket föga vore hjelpt med
sådan predikan, som han och andra nu förde kring landet.
Sten Sture svarade, att han om Danska konungens verkliga
krigsstyrka hade bättre underrättelser, än Arvid Trolle, och
hvad rådets sammankallande anginge, kunde det icke blifva
till något gagn; han visste ju redan att rådsherrarnes sändebud
Btått utanför Danska konungens dörr, sedan krigsförklaringen
var utfärdad; i stället ville han uppbåda allmogen och med det
krigsfolk han erhöll från Finnland och Hansestäderna afvärja
rikets förderf. Hvad ärkebiskopens spefulla anmärkning angick,
tillrättavisades den med en erinran, att de »som voro lärde
och skickade att predika gjorde väl, om de toge det till
vara och öfvergåfvo sådant som dem icke var tillbörligt att
handtera». 3)
Fjorton dagar senare hade Arvid Trolle den 21 Maj ett
möte i Lyckeå, n. v. Lyckeby i Bleking, med Danska
konungens ombud, rikshofmästaren Påfvel Laxman och marsken
’) Olaus Petri säger väl, att »han hade Calmarne inne», men Hvitfeldt
uppgifver tvenne andra befälhafvare i berättelsen om capitulationen, hvilket stämmer
öfverens med Jakob Ulfasons uppgift af år 1496, att Kalmar hörde till de slott,
aom stodo nnder Sten Stures egen disposition. Skand. Handl. XV1H: 62.
3) Skand. Handl. XVIII: 101.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
