Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ccxlviu
Konungen stadnade hela Juni månad qvar i Sverige, ooh
rar riksrådet Anda till midsommarstiden samladt. Han
utfärdade finnu d. 28 Juni bref om några fördelar för sina
förtrogne,4) men synes kort derefter hafva begifvit
sigpåhem-vlgen, hvaremot prins Kristiern stadnade qvar i nflra tre
minader, hvarunder han med biträde af Sten Sture och andra
ridsherrar afgjorde flera regeringsärenden s) och således var
jisom en vice konung. Äfven han lemnade Sverige i slutet
af September, och Sten Sture synes dervid hafva följt honom
till Kalmar (N:o 166). De fyra rådsherrar, som föregående
året förestått regeringen, hafva förmodligen derefter på grund
af Kalmar recess åter inträdt i sin förra befattning.
Konungens frånvaro blef denna gång långvarig; ty han
rustade sig i samråd med sin bror att kufva bönderna i
Ditmarsken, hvilka bildat en sjelfständig fristat, och icke ville
råtta sig efter ett kejserligt bref, som befalde dem att erkänna
hertigen af Holstein. Junker Jörgen Schleintz och det stora
gardet, nu 2700 man, anlitades ånyo, adeln i båda
hertigdömena infann sig nästan mangrannt, ifriga Bom de voro att
qvåsa »de herrelösa böndenia«, hvilka gåfvo sina grannar ett
»tundom besvärligt exempel. Dessutom hade jämte konungens
liffana Danska adeln, ja till och med bönderna i Jutland,
blifvit uppbådade, så att den samlade hären syntes alldeles
öfverflödigt talrik för att användas mot några få bondsocknar.
Men just öfverlägsenheten blef anledning till Ditmarskens
riddning; ty den gjorde herrarne så öfvermodiga, att de icke
aktade de svårigheter, naturen genom ett töväder lade i
vägen för dem att fördelaktigt använda sin förnämsta styrka.
Anfallet slutade med ett fullständigt nederlag och slaget vid
Hemmingsted kan, ehuru det ej räddade Ditmarskens frihet
’) K. br. dat. Stockholm d. 28 Juni 1499 för Jakob Ulfsson å »ith par
i Söl ff bergl growe paa Sölffberget i Dalarne». Dipl. Dalekarl 1:170. — S. d. för
Christiern Bagge, fogde på Stockholms slott, gåfvobref å ett hns i staden.
’) Ett hans dombref uti en trist, som Askaby kloster hade med Sven i
Ttgttorp, utfärdadt i Söderköping onsd. n. efter helge kors dag exaltationis (d.
18 Sept.) 1499, i närvaro af biskop Henrik, Sten Sture, Erik Trolle, som kallas
relator cause, Lindorm Mattsson samt borgmästare och råd. Original å papper
> Riks-Arkivet. Af N:o 166 synes, att han äfven afgjort en ansökning af
bönderna inom Stäkeborgs län om nedsättning af någon ntskyld.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
