- Project Runeberg -  Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver / Fjerde delen. Sverige i Sten Sture den yngres tid 1470-1503 /
CCLXXI

(1859-1884) [MARC] With: Carl Gustaf Styffe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

cclxxiJ

uppehöll aig, utan miste sända sin kansler och sin hofmästare
(»kögemestare») upp till Sten Sture, för att begära hans beskydd,
’«1 att han mätte komma till sin domkyrka». Dylika
klagomål kommo äfven från biskop Ingemar i Växjö. *)

Sten Sture hade då han erhöll dessa bud begifvit sig
jimte Knut Alfsson upp till Dalarne och hade hållit ett möte
i Mora d. 27 Aug. hvarest beslöts att genast mangrannt draga
at för att göra slut på konungens välde i Sverige, och att
man skulle betrakta den såsom rikets fiende, hvilken icke
följde exemplet, hvarom ett bref under »landets insegel»
af-sindes till Östergötland.7) För Vesterås slott, der Nils Bese8)
rar höfvidsman, blef vid återkomsten från Dalarne en
belägring anordnad. Dess ledning lemnades åt Sten Kristiernsson,
som hade under sig en mängd üästrikar och Helsingar, hvilka
slutit sig till honom.")

Vid sidan af denna patriotiska hänförelse hos allmogen
tager sig en del af rådsherrarnes tveksamhet något futtigt ut.
De flesta ansågo nödigt att ej blott i de allmänna
kungörelserna anföra enskilda skäl för sitt deltagande i uppresningen,
utan ock skrifva särskilda uppsägelsebref, men blefvo icke
fMiga dermed förr än den redan var i full gång. Nils
Claesson klagade t. ex. att hans fädernegård Eliinge i Skåne
inder hans minderårighet blifvit plundrad, och Lyckaa med
underlydande län, som varit förpantadt till hans fader, blifvit
honom fråntaget, och att hans påminnelser om ersättning varit
fruktlösa (N:o 184). Svante Nilsson sjelf uppförde sig be-

•) Sten Stares bref till Svante Nüsaon, dat. Tuna d. 2 Sept 1501. Tryckt
i Rnterdahl, Svenska Kyrkans Hiat II: IT, 555: Af dateringen kan icke mer
I"« än: torsdag.... Mar.... men då Sten Stare deri omtalar den i texten
»unnda skrifvelsen från Mora af den 27 Aug., äfvensom att han är på väg till
T«rterås och Örebro, der han ville vara »strax epter Mariemessen», måste brefvet
nn skrifvet torsdagen före denna fest. Original i Danska Oeh. Archivet.

’) Brefvet är stäldt till Hemming Gadd och Svante Nilsson, för att af dem
hugons. Tryckt af Grönblad, s. 124. (Jfr s. 126).

•) Denne Nils Bysse, såsom han standom kallas, var troligen bror till Johan
Bese, hvars måg Erik Tnresaon derföre visar särdeles intresse för honom nti ett
Inf tffl Svante Nilason af den 18 Jnli 1503. Grönblad s. 145. »Kere her Svante,
»ether the gode mena, som pa Stochoim låge, oe Niels Beses bäste.»
*) Bannas Lndvikisons excerpter.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:34:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biskandhi/4/0279.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free