Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ccLxxrv
äfven begifva sig till Vestergötland,*), för att der lugna
allmogen, men var n&rvarande vid det nyssnämnda rådsmötet,
och emedan biskop Brynolf också der var tillstädes, år
sannolikt, att ändamålet var vunnet.
Troligen har han derifrån rest genom provinserna söder
om Mälaren, Östergötland och Södermanland, och på
lämpliga ställen talat till allmogen, för att der samla en styrka
för den förestående belägringen, hvilket så mycket snarare
borde lyckas, som intet slott i dessa landskap var i fiendens
händer. Omkring den 10 Oct. blef Stockholm både från
norra och södra sidan inneslutet af tvenne belägringshårar,
af hvilka den ena lägrade sig på Södermalm, den andra pä
Norrmalm.T) De Tyska ryttarne, hvilka konungen
qvarlemnat i Stockholm gjorde dervid utfall och afbrände
förstaden å Norrmalm, men blefvo i en fäktning på Brunkeberg
tillbakaslagna, och lyckades ej bättre på Södermalm mot den
hår, som der slagit läger.*)
Ett större antal af rådsherrar samlades derefter i
högqvarteret, och synes genast Sten Sture hafva blifvit
provisoriskt erkånd som riksföreståndare. •) En af deras första
åtgärder var att söka öfvertala stadens borgerskap att öfvergå
på deras sida, emedan belägringen derigenom betydligt under-
•) Enligt det förnt åberopade brefvet från Sten Sture till Svante Nilaaon af
d. 2 Sept. 1501.
’) Enligt Rasmus Ludvikssons excerpter kommo först några af Herr Sten*
ryttare på Norrmalm d. 9 Oct., och dervid ryckte konungens ryttare ut och afbrsndr
malmen. Söndagen derefter d. 10 kommo herrarne med hela hären, slogo lagt"
på Norrmalm och förskanaade sig der, och d. 12 belades Södermalm med
uppstädernas folk och Södermanländingarne.
8) Franciskanermunkarnes Diarium, Script, rec. Svec. I: i, 76. Ordet Ruthen,
såsom det står i handskriften, har orätt blifvit läst för Ruthcy, hvaraf man
kommit på den besynnerliga tanken, att Ryska sändebud varit bland alottets
försvarare. Ordet Rntheri är ej annat än en latiniserad form af det Tyska rytther.«
såsom det Tyska värfvade cavalleriet denna tiden äfven i Svensk skrift kallades.
(Jfr N:o 190 och ett riksrådets bref af d. 8 Oct. 1504 i Skand. Handl. XIX: 19).
Inhemska ryttare kallades hofmän.
Han kallas Sveriges rikes höfvidsman i riksrådets nedannämnda intyg for
Stockholm af d. 21 Oct. 1501 (N:o 190) och i riksrådets skrifvelse til! Nil«
Claesson af 7 Nov. s. å. rikaföreståndare, men ordet är skrifvet öfver »hofmästare»,
och kan afaändningen varit fördröjd. Schröder, Monumenta Diplomatie» p. 56.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
