Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ccxci
dit någon trupp sannolikt också blifvit sftnd till sjös. Genom
prinsens ankomst blef Knut Alfsson nödgad att uppgifva
belägringen af Bohus, och Henrik Krummedike kunde alltså
begifva sig derifrån, att taga befälet öfver den ankomna trappen,
som skulle belägra Akershus. Prins Kristiern kom sedan d. 14
Juli med en stor här af Tyska och Skotska legotrupper samt
Danska ryttare till Elfsborg och begynte att belägra slottet.
A tredje dagen derefter eller d. 17 gick slottsfogden med trenne
andra af befälet ned i fiendens läger och lofvade följande dag
uppgifva slottet, mot fritt aftåg för besättningen med all deras
egendom. Elfsborg kom således d. 18 Juli i Danskarnes
händer, nästan utan strid, oaktadt en Svensk hår fanns i närheten.
Af besättningen gingo mer ån hälften eller 80 stycken genast
i Dansk tjenst, de öfriga 60 aftågade. När underrättelsen
härom ankom till det 2 mil nordost från Elfsborg, vid vägen
till Alingsås, belägna Lerum, der Svenska hären då låg, blef
allmogen mycket förbittrad och vände sig mot slottets
höfvidsman Erik Eriksson, hvilken de tillskrefvo händelsen;
några af öfriga frälsemän, bland dem Åke Hansson sjelf,
sökte val med fara för eget lif att skydda honom; men han
blef det oaktadt af bönderna ihjälslagen d. 19 Juli 1502. •)
Det enda man med säkerhet synes kunna lägga honom till
last är, att han ej mycket vistats på slottet och knappt var
der, då det af fienden anfölls, ehuru dennes ankomst icke
kunde vara alldeles oväntad. Men Åke Hansson, med 12
väpnare, af hvilka troligen flera varit med, då mordet skedde,
förklarade sedan högtidligen, på riksföreståndarens fråga, att
de icke annat visste än att Erik Eriksson varit sitt fosterland
trogen, hvilket de alla och hvar för sig edligen stadfästade i
biskopens och kapitlets närvaro uti Skara domkyrka.7)
’) Hans grafsten i Skara domkyrkrf har följande inskrift: Anno domini MDII
ii profesto Margarethe miserabiliter interfectns est strennns miles Ericns Ericsson.
T) Intyg af Åke Hansson, ridd. Sigge Larsson (riksråd), Axel PosBe m. fl.
tillsporde »om de nogen tijdh aff honom hörth hafftva, thet han ville vara siit
fsedheines rige uretrodigh eller ath Kronones sloth Elwensborgh skulle kome i
Konung Johans och rigesens fy ende hendher», dat. söndaghen nesth effther
vorfrne dagh nativitatis (d. 11 Sept.) 1502. Schröder, Monnm. diplom. Ups. 1822
p. 60. Biskop Brynolfs intyg om samma förklaring, som uppgifver: »annan dag
nest effter Warfradagh sedermer», hvilket egentligen skalle vara d. 10 Sept. 1502,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
