- Project Runeberg -  Anatomisk undersökning öfver några delar af Python bivittatus jämte komparativa anmärkningar /
8

(1830) Author: Anders Retzius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tillsägande fästade pä benens rand. Bland
reserv-tänd erne funnos flera olika
utvecklings-gra-der. En del voro alldeles färdigbildade, men
mjuka i bakersta ändan och fyl]de af en
rödaktig pulpus; andra voro vida smärre och till största
delen el jer med undantag af spetsen alldeles mjuka,
innehållande lösare och blod full pulpus, liknande
blodpennor. De mäste ofta fällas eller afslitas,
ty många tänder funnos lösa, dels i munnen, dels
i tarmkanalen, hvarföre ock ersättningen måtte
gå lätt för sig.

Tungan är från yttersta spetsen till slutet
af den skida, hvari den ligger, 2 tum, 9 lin; från
bottnen af samma skida till den bakre klyfningen
i t. 10. lin; bredden var lin. tjockleken 2 lin.
De främre spetsarne hade hvardera 11 lin. längd.
Tungan är nästan jemntjock och jemnbred. Hela
den delen, som ligger inuti skidan, är
öfverdragen med en tjock, fast, men icke liàrd
slemhinna, hvars epithelium öfverallt är glatt, ofvanpå
tjockast och svart-spräckligt, undertill tunnt och
hvitt. Tungan är mycket elastisk, fast och
böjlig, samt har starka nervstammar.

Oesophagus var tunnhinnig, mycket vid,
i synnerhet mot främre ändan, samt öfver allt
särdeles uttänjelig och eftergifvande. Mot bakre
hälften voro hinnorne något tjockare; de inre
voro hoplagde i höga, mest raka, tätt sittande,
jemnbreda, paralella fållor 9). Bakre ändan var
mycket hopdragen. Inre hinnan var föröfrigt
slät, glatt och silverglänsande. Den öfvergår
nästan omärkligt i ventrikeln utan någon rätt
bestämd gräns eller hopdragning. Oesophagi längd
var vid pass 5 fot.

9) Tab. i fig. i a.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:56:58 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bivittatus/0012.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free