Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PIPER.
Under det att mina springare återföra Brunnerus till
Salem. Är flickan af åkta svenskt skrot och korn, är
hon af sin lärare invigd i gudaktighetens läror, så skall
hon, långt ifrån att gå under, gå klarare opp i ditt
pre-sterliga tjäll, vid din uppbyggeliga umgängelse, i
dina omhuldande armar. Och nu: far med Herrans fridl
(I det Brunnerus vill afiågtna tig, fattar han i hans händer.) Ännu ett
afskedsord i vigtskålen. Jag hade en gång en Lärare;
när han stod på gränsen mellan yngling och man, så —
så hade han en kärlek»
BRUNNERUS (öfverratJead).
O, min vän! — förlåt: min Grefve!
PIPER.
Nej, vän! — Låtom i denna stund alla
samhälls-skillnader falla emellan ministern och komministern.
Således din vän, såsom du min. Jag rör vid våra
ung-domsdagars tältdörr och begär gästfrihet irån gammalt.
Du såg dagligen min syster, såg henne i de år då hon
var skön, du ung. Din kärlek förblef stum och helig.
Hon såg den; och för ditt värde, ditt mannamod att tiga
var hon ej känslolös. Hon blef sedan en lycklig maka,
du en ädel ensling. Jag fattar det: den man, hvilkens
kärlek en gång blickat opp till höjderna, skall sedan ej
lätt finna ett föremål för sin tjusning i kojan. — Se här
— här har himlen på den andra gränsen af mannaåren
sparat dig en maka, ringa och dock hög, fattig och
dock rik, ödmjuk och dock ädel. Hon är dig — du
henne värd. Du skall en dag välsigna mig — hon dig
— och fäderneslandet eder båda. — Farväl!
(Omfamnar honom. De gå åt hvar sin dörr.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
