Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
verträdelse; då förlåter du mig mina missgerningar.”
Tag din Förlossares tecken (gör korstecknet på hennes panna och
bröst) och gack i frid!
(Rhoda reser sig på sin ena arm, kysser hans hand, sjunker tillbaka
och dör med en djup suck.)
BRUNNERUS I reser sig långsamt och går
till den bedjande Anna, som
han upplyfter).
Kom, min Anna, och lemna detta sorgens uppträde.
ANNA {stirrande åt liket).
Hvad var det?
BRUNNERUS.
Ett offer fur en förvillad, förtviflad, brottslig kärlek,
som sprängt sin egen härd.
ANNA.
Kärlek? Och till hvem?
BRUNNERUS.
Konungen.
ANNA.
Också?
BRUNNERUS.
En främling, vilsekommen, förkastad.
ANNA.
Och till sådant kan én sådan kärlek leda.
BRUNNERUS.
Du ser.
ANNA.
Jag ser. Gud har ställt denna blodiga spegel
framför mig, att Han skulle öppna mig förståndsens ögon och
jag måtte se den afgrund, på hvilkens brant jag stått.
Nej, nej! Jag vänder mig i denna stund från det till—
ryggalagda till det som framanom är. Jag är icke, som
hon, värnlös, hemlös, kärlekslös, och helsar nu, utan tve-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
