Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den förra skänkt mig kraft att med de mina lida,
Den senare ger mod i döden för dem strida.
ERIK.
Med smärta finner jag er rifva opp de sår,
Som nyss begynte här att läka sig. Ni går
Med föga varsam hand ny olja rikligt gjuta
I lågan af en tvist, som nära var att sluta.
Och hvad ert lidande och edert barns nu rör,
Er egensinnighet ni skylle sjelf derför!
Ert fängelse har valt, ej min, er egen vilja;
Ert öde hvarför ej ifrån er makes skilja?
JAGELLONICA (drar stolt ringen af sitt finger
* och håller den för konungens ögon).
Se till, ni läsa kan hvad som der skrifvet står!
ERIK.
“Nemo nid mors“.
JAGELLONICA.
Ni tyda’t sjelf förstår
På edert tungomål.
(under det hon sticker ringen igen på sitt finger).
Ja: Ingen utom döden *
Kan skilja miu gemåls och mina lefnadsöden.
I vigselringen sjelf jag ville det så ha —
Och löftet hålles af en Jagellonica.
Af henne icke blott. Blygd öfver sådan qvinna,
Som ser sin man i sorg och kan för nöjen brinna;
Som, om hon tror och vet den älskade i nöd,
Dock skamlös frossa kan i sjelfviskt öfverfiöd;
Som från en makes bröst i fängslets natt sig fjermar
Och fri och ledig sjelf i verldens hvirflar svärmar!
Att annat likvisst ni har kunnat tro om mig,
Yill jag förlåta er. Det kan förklara sig
Hos en som ni, som slöt till alla qvinnors värde
Blott utaf sådana, ni hittills känna lärde.
ERIK (uppfarande).
Väl, här jag tillstår fritt, att edra tänkesätt
Jag alltid egnat har och ger sin hyllningsrätt.
Det ganska vackert är, att en furstinna gjorde —
Hon någongång också — hvad som en qvinna borde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
