Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
/
/
Tredje akten.
Första scenen.
Ett rum hos Göran Persson.
GÖRAN PERSSON håller på att sluta sin klädsel, biträdd af HUSTRUN.
En kongl. PAGE. Sedan en LEDAMOT af KONGL. NÄMDEN
gökan (till pagen). Säg min herre och konung, att jag
är i hamn och häl efter. (Pagen går.) Ser du, hustru, hur
oumbärlig jag är for kungen, hur han ej kan vara mig
förutan en enda dag, ja en timme knappast?
hustrun. Ja, gunås så visst!
göran. Du vet litet hvad du säger, qvinna. Vara
furstehand och konungagunstling — det är något det! En
afundsvärd lott!
hustrun. Åtminstone afundad.
göran. Just det! En man önskar sig ej bättre.
Allmänhetens blickar — hopens sorl — verldens afund:
sådant betyder gunst, makt, lycka — och hvad är det man
lefver för annars?
hustrun* Lugnet.
göran. Prata mig ej om lugnet! Lugnt väder for
seglaren — stilla vatten för mjölnaren — hvad göra de
deraf? En god sömn. Men den som ej vill evigt ligga
hemma på stranden, den som vill vara ett hjul med i
verlde-rörelsen, han får ej frukta svallet — ja fallet — om det
gäller. Och stiger jag, så lyfts du opp; fruktas jag, så
krusar man for dig.
hustrun. Jo, det skall du se! Mins du kungliga
brölloppet? När du — kansler, som du kallar dig — förde
mig upp i rikssalen och ville sätta mig deruppe bland
adelsfruarna, hur de spritade ut sina fjädrar, blåste opp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
