- Project Runeberg -  Erik den fjortonde. Sorgespel i 5 akter /
81

(1873) [MARC] Author: Johan Börjesson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Du solens ljus — du ungdom i min själ —

Mitt hjertas brud — mitt fosterland — farväl! (faller ner.)

ERIK (står slagen och med blicken
oaf-vänd från den döende).

Död? (ruskar på liket.) Det är således att dö? -— Det är,
I kungar, ej att slösa med — det der!

(går förtviflad opp och ned.)

O, hade jag den sett, fön^n den blef gjord,

Så hade den väl aldrig blifvit spord!

Det är en ting, när det är gjordt — ett mord!

Femte scenen.

DE FÖRRE. PRINSESSAN (instörtar).

PRINSESSAN.

Hvad har du för dig, Erik ? (springer fram och fixerar honom.)

Hvad har skett?

Jag i din blick ej sådan afgrund sett.

(varsnar liket, men vänder hastigt af fasa bort ögonen.)

Ett rysligt mord igen! och du är blodig!

Har du ej bödlar nog, att hjeltemodig

Du blott befalla har och andra föra’t ut? (med hånlöje.)

Du vill från man bli mästerman till slut. —

Och den olycklige, som nu du fann

Yärd detta lärospån? (fixerar liket.) Gud, det är han!

(Sture rör på sig under djupa suckar, famlar åt hatten efter vanten, räcker deh
mot prinsessan och uppgifver andan. Erik döljer sitt ansigte i sina
händer. Prinsessan nedstörtar med ett anskri öfver Sture
1 och betraktar honom länge med stum förtviflan.)

Du ädlaste bland ädle, har så du blifvit lönt?

Och har man så dig sargat, du skönaste bland skönt?

Erån dina fagra kinder hvarenda purpurros
Nu med ditt hjertblod klara re’n flyktat har sin kos.

I ögon, förr så klara, I mina ögons ljus,

Ack, att I sen så dunkla på mig ur dödens grus!

Du lif uti mitt hjerta, du hjerta i mitt lif,

Af lif, om ock blott smärta, ett enda tecken gif!

Erik den fjortonde. 6

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:36:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bje14/0085.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free