Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
oj finna er. I Herrans namn, fort! (En lång omfamning.) Låtom
OSS tigande skiljas -— fort, fort! (skjuter dem ut genom dörren.)
Se så! Det är väl, att det är förbi! — Jag var en stund
nära att svigta. Det är farligt att röra på de der andra
hjertats känslor. Hej, tacka vill jag hatets! Den halp mig
opp på benen igen. O, det ligger en styrka, en spänstighet
deri! Du har hittills eggat mig, du styrke mig ock nu
att gå igenom mitt ödes rol till slut som en man. — Jag
såg på barnet, att det lyssnade till mina ord och smålog.
Välan, de hafva då, hoppas jag, ej fallit på hälleberget; jag
tror, d^t har blifvit nedlagdt i goda händer, det anförtrodda
godset. Ha, hvilken upplifvande tanke! Jag har utsått i
det tysta och fördolda ett frö, som skall gro, skall växa,
skall gifva frukt; och i den stund de sätta foten på min
nacke, har jag gadden i deras häl! (siår till ett hånskratt och
af-lägsnar sig.)
Andra scenen.
HUSTRUN kommer hastigt tillbaka med SONEN och en TJENARINNA.
(Skott, larm och skrän höras på afstånd.)
HUSTKUN (kastande en hlick genom fönstret). Jag anado det;
hitåt vältrar sig strömmen — stormen kunde jag säga. —
(tiii tjenarinnan.) När jag flyttade in i denna boning, följde du
mig ur fädernehuset som min bästa hemgift, det rödaste
guldet i mitt arf. Sedan har detta barn uppvuxit mellan
mitt bröst och din vaggsång, mina smekningar och dina
armar. Älskar du det?
tjenarinnan. Herre Gud, sådan fråga! Ja, mer än
frun.
hustkun. Nånå, det förstår du icke; du har icke varit
mor. Men nu — nu nämner jag dig dertill. (öfveriemuar sonen.)
Se der ditt barn, (tm sonen) och der din moder! — Tyst,
tyst! fråga icke, undra icke, utan tro och gör! Var min
moder dig som fader- och moderlös en moder, så låt mitt
fader- och moderlösa barn finna en moder i dig.
tjenarinnan. Hvad säger frun? Hvad går åt frun?
hustrun. Hvad jag säger, hör och mins det; hvad
som går åt mig, skall du framdeles förstå. — Tyst, tyst,
afbryt mig ej, ögonblicken skynda — storma. — Tag det
Erik den fjortonde. 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>