Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OORAN.
Falsk slutkonst låt ej villa
Ert bättre vetande, och feghet icke spilla
Ert samvete i striden
Emellan dom och nåd på mig i tiden!
(ItMtar sig till hans fotter.)
Så du mig förr ej. funnit;
Ty huru djupt jag än må sjunka hunnit,
Lycksökare mig smäda
Skall verlden ej, ej krypare mig häda.
(omfamnAr konungens kuau.)
Men nu barmhertig, nådig
Yar syndarn — ädel, huld, rättrådig
Yar tjenarn, som för eder
Har offrat samvete och namn och heder
Den högsta uti tiden,
Och för all evighet den eviga friden!
Ej guldets skatter snöda
Begärde jag för all min trogna möda;
Och, om ni verldens egde,
De denna stund af ånger ej uppvägde;
De kunde ej hugsvala
Och allt, hvad jag för er förspillt, betala.
Men det er qvittadt blifver,
Om nådestöten ni mig nådigt gifver,
Att syndarns lön påskynda
Må samma hand, som ledde mig att synda.
ERIK (»om stoppat fingrarnc i öronen).
För dina böner sluter
Jag mina öron som mitt hjerta, — skjuter,
Dig från mig. — O, att Herran
Dig alltid hållit långt ifrån mig fjerran!
GÖRAN (upprusande).
Ja amen! Då ej ligga
Jag skulle här och nåd från döden tigga;
På miskund fåfängt ropa
Hos största syndaren af allihopa.
O! att jag kunnat spilla
På jordens gudar, som oss löna illa,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
