Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KATRINA.
Den arma — bortstötta? Lika godt! Du är eu
flicka — förlåt modersstoltheten — en flicka, värd en
krona och ett rike. — Men manlig ära är ock en
krona, och ett redligt hjertas trohet är ock ett rike, värdt
att vara en Drottnings. — Tottarne äro en gammal
både rik och mäktig ätt. Din farfar var ju ock blott
Svensk adelsmans son, och din moder är en Svensk
bondedotter. Topp och rot — ett godt och lagom
stamträd uti Svensk mark — sådant som många der växa
och skjuta gröna grenar. Så gånge det ock eder!
(Omfamnar dottern.),
SIGRID.
Hur god du är emot mig!
KATRINA.
Mot mig också. Så kan jag då hoppas, att
genom dig få, hvad Försynen undanryckt mig, en sons
stöd, och på detta håll hoppas den moderslycka, som
Herrans pröfning synes på annat håll nekat mig för
alltid. — Ack, min Gustaf! Osälla barn utaf en för
sorgen och olyckan från början till slut ämnad kärlek,
hvar irrar du, dväljs du nu, hemlöse, värnlöse? Hvad
gör och lider du nu, du fader- och — ack, äfven
moderlöse? Tanke i mina tankar, som aldrig ljusnar!
Sorg i mina sorger, som aldrig mildras!
SIGRID.
Skall du icke nu börja att hoppas? Äfven åt det
hållet synas ju våra öden klarna. Du — vi skola
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
