Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och skogen tryckte mig och slöt mig inne;
Men vågen säger: ”vidga ut din famn.”
(Tankfull tystnad.)
Med er i blåa, månbeglänsta vågor
Jag mina tankar låter fara ut.
Jag undra må, och skickar mina frågor:
Hvart ilen j? Hvar hvilen j till slut?
Bort till de aldrig återsedda landen,
Som från min blick, ej ur mitt hjerta gått?
Invid den gröna, löfbeväxta stranden,
Der faders thron och barnets vagga stått?
Här vill jag sitta och dit öfver blicka —
Förskjutet evigt, evigt troget barn —
Och mina tankar, drömmar vill jag skicka
Dit bort på lätta skepp af strandens flarn.
O, skola i en fredlig vass de landas,
Dit lyckligt burna på en vänlig sjö,
Den Svenska sommardagens luft få andas,
Och i dess qväll se’n obemärkta dö?
Jag ser de skyar sina vingar lätta,
Och ila dit på sommarnattens stråt;
O, finge jag på en af dem mig sätta
Och följa med på luftig färd ditåt,
Och såsom sommarn§ ljusa genius stänka
På qvällens hydda hvilans valmodoft,
Med morgondaggens tårar sen mig sänka
I dalen ner, att fukta blommans stoft.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
