- Project Runeberg -  Om ideens förhållande till verkligheten /
14

(1849) [MARC] [MARC] [MARC] [MARC] [MARC] [MARC] Author: Johan Jakob Borelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tände vigten på identiteten uf subjekt och predikat, likj>om
det negativa omdömets pfi åtskillnaden. Men enheten ach
åtskillnaden iiro lika väsendtliga; och de falla ej utom
hvarandra, utan förmedla hvarandra, samt rörutsatta och
murarn hvarandra ömsesidigt. Oih just denna ömsesidighet,
denna förening utaf enhet och åtskillnad är det, som hos
Hegel betecknas med det, visserligen ifrån den sinnliga
rörelsen hemtade och derigenom inadæquata, men det oakiadt
trädande uttrycket rörelse eller process.

Förhållandet mellan den logiska ideen och
verkligheten är väsendtligen spekulativt, hvaraf följer, att del ej i
ett enkelt omdöme kan uttryckas. Vill man i en enkel sats
uttrycka detta förhållande, så up|Står följande alternativ:
antingen är formen identisk med innehållet, eller ock är den
ett annat än innehållet; och det är lätt att visa, att båda
dessa satser leda till formalism. Antages nemligen den
förra satsen, så linnes utom den logiska formen intet inneliäll;
och denna åsigt är den, för hvilken Hegel vanligen
beskyllts. Antages deremot flen sednare satsen, så blifva fonneii
och innehållet för hvarandra yttre och främmande; ock
denna åsigt hyllas i allmänhet af Hegels motståndare. Om ock
formen och innehållet ömsesidigt fordra och behöfva
hvarandra, så att formen utan innehåll är tom och innehållet
utan form är bestämningslöst, så är dock deras förbindolse
en yttre, hvari de bestå såsom för hvarandra likgiltiga.
Formen är en af innehållet oberoende bestämning, som skulle kunna
tankas äfven utan innehåll"), och innehållet, ehuru till det
yttre af formen bestämdt, är dock till sitt innersta väsende
af densamma oberoende. Formen **) är följaktligen ej i san-

*) Wci»»e. Mr(..pli. 64: Dir Metaplijtik insrtit EinM mit jener
VortldliiiiR, ilie >1, Vuriirlliiug iwar auch <let Mathematik nieht
liemd lit, ron Hrr l.eere |rnrr Puriuheaiimmtitigeti, mo Itmge HtC
n-r.h ihirr/i ktinen Inliall erJnUl ninii

** Om ocfc Weiaar (MrUpli. 5») plalir formen »»ra innnaiient
i innrh.illrl. t.i kan Jena durk »ärligen tay.i» pi fullt allvar, da liau

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:36:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bjjideen/0020.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free