- Project Runeberg -  Om ideens förhållande till verkligheten /
15

(1849) [MARC] [MARC] [MARC] [MARC] [MARC] [MARC] Author: Johan Jakob Borelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ning immanenl i innehållet; den har ett af detsamma
oafhängigt vara. är ett schema, som utifrån kommer till
innehållet. Men båda dessa åsigter upphäfva sig sjelfva. Enligt
den förra åsigten skulle formen sjelf vara allt innehåll d.
v. s. den skulle uti innehållet bestämma sig sjelf. Men i
det den sålunda på en gång är bestämmande och bestämd,
form och innehåll, så är den såsom bestämmande motsatt
sig sjelf såsom bestämd d. v. s. den innehåller i sig
motsatsen mellan form och innehåll. Enligt den sednare åsigten
fattades deremot form och innehåll såsom för hvarandra
främmande; men i denna deras söndring visar sig likasåväl, att
hvardera momentet i sig innehåller det andra. Ty
innehållet såsom skiljdt ifrån formen måste vara bestämdt i
motsats mot densamma d. v. s. måste sjelft hafva en form;
formen deremot såsom skiljd ifrån innehållet måste åtminstone
bestämma sig sjelf eller vara sitt eget innehålL En
bestämning, som ingenting bestämmer, och ett bestämdt, som ej
har någon bestämning, äro ej annat än tomma abstraktioner.

Ordet form*) betecknar ursprungligen en yttre gestalt,
en oväsendtlig beskaffenhet, som kan förändras utan att

Hcl oakutU faatMl|rr formen iliom "dat nicht-oicht-»einköooende"
ocli deremot »alter innehållet eiaom "auch niclit- nod auch
aoilert-teio-Löuueml**. J SchuUtr j|trår |die Pliiloaopbie nntrrer Zeil, 16g)
Ciiljaude, Ii vari »i fullkomligt iniUmina: E» in bald geiagi, dau di*
Fui ni dem lulialie nieht aiiaaerlicb, aoiidein demielben vielinehr
imma oent «ei; aber e» i»l dieu eio gam leere» Wori ölme äller Uedeuiung,
wenn uiclit rbensotehr der Iulialt der Fonn immanenl gefaaat wird.
l)cdu weun der lnliall niclit der Form ala daa Anderaeeiii
immanenl iat, an kana audi die Form Hein Inhalte uiclit iminanent it in,
weil dieaer dann ein abatraklra Füriiclitein, eine unvermitielle
Uo-■iiiltrlbarkeil Tur »ich hat, die jcde lininanen» der Foriu Ton airh
abba|| , iind nnr eiu antaerlrcbe* Hmxiiknmmeu der Fonn duldeL

*) Deooa framaUllniiig åt rormeiit och inneliilleU dialektik
öf«er-eoMUmiDer i hufvudsaken med ||ege|i (lferie. IV. 79 — 86).
J. H Ficbie och YVeiiie (ramMàlla en bàrifriD (frikände dia|tk-

21

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:36:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bjjideen/0021.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free