- Project Runeberg -  Om ideens förhållande till verkligheten /
24

(1849) [MARC] [MARC] [MARC] [MARC] [MARC] [MARC] Author: Johan Jakob Borelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 2i -

gif, hvartill den kunde upphäfva »ig; l\ den absoluta
Anden sjelf ar ej annat än ideen såsom verklig, ldeens
föryttring i naturen måste derföre tankas på helt annat satt
an öfvergången mom logiken ifrån ett moment till ett
annat. Ideen sättes nemligen ej såscm moment af ett högre,
utan förblifver i sin föryttring sjelfv» den bestämmande
principen. Derföre säges denna föryttnng ej vara en öfvergång,
utan fastmera ett »fritt entledigat.de», hvaruti ideen
förblifver hos sig sjelf. Men tillika är det endast genom detta
entledigande som ideen är verklig. Och häraf blir det
tydligt, hvarföre, under det logiken å ena sidan endast
sysselsätter sig med den absoluta formen. den dock å andra sidan
inom sig upptager allt innehåll, till och med lifvet och
personligheten. Detta har blifvit så missförstådt, att man
förebrått Hegel, alt han skulle låta den ur mechanismen,
che-mismen och teleologien framgångna samt redan till lif och
sjelfmedvetande fulländade ideen »for andra gången» öfverslå
i naturen*). Härvid föreställer man sig saken ungefär så,
alt det rena varat först skulle processa sig igenom bela
logiken för att vid dess slut såsom enhet af lif och
sjelfmedvetande vara absolut idee; men att sedan denna absoluta idee
skulle på en gåüg kasta om och blifva det rena rummet,
för att sedan genom en ny serie af besvärligheter höja sig
till ande. Och det kan ej nekas, att denna uppfattning har
ett visst stöd i Hegels ofullkomliga, ofvan anförda
framställning af ideens förvttring. Men sjelfva andan af systemet
är, enligt hvad vi här sökt visa, långt skiljd ifrån en
sådan åsigt. Ideen såsom den absoluta formen måste i sig

) Fisclier, I hamkieriuik ttuH Kritik ile» llegel»chrii S\»trin»,
3 34 : B* atcbt docli <ler »dion in tler Logik niclil nor cain l.rbrn tlrr
.Xatiir", tumlri u »elbtt unn "abso/uim »olleuHeiert l"gtteb«n

iilce »c|||ec|il au, Hm» aie sich zuin ivcilCtilnila in di« Naltlr entlaitt .
T r e ii H e I eu Ii ti r g; I lie loguche Fiage in Hegel» Stiieni, jä
K» i»t »dion »e|lli|||||| geulig , ila»» i. ii. ila» l.eben iWeinial, iiaiulich
»owubl in tlei l.ngik al» iu der Natur |.liilo»upliie bebaudelt wi|d.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:36:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bjjideen/0030.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free