Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 41 —
»kulle uttrycka ett af ideens momenter utan de öfriga, kan
ej existera. Endast den rena tanken förmår abstrahera ifrån
all relation till totaliteten och fasthälla ett abstrakt moment
for sig i sin isolering från de öfriga. Men detta moment,
sålunda isoleradt, blir ock derigenom el t osann t och
overkligt, och tanken sjelf tvingas att derifrån öfvergå till ett
högre. Och logiken är just den vetenskap, som betraktar
momenterna i denna sin abstraktion, för att genom deras
egen dialektik uppvisa dem såsom blott relativa och sålunda
bevisa deras ömsesidiga förmedling och inre enhet med
hvarandra såsom deras sanning. Den absoluta ideen, principen
för all verklighet, framträder derföre i logiken först såsom
resultatet af de särskilda underordnade kategoriernas
sjelfne-gation; ehuru den i och med detsamma visar sig vara
sjelfva principen, hvaraf de särskilda kategorierna äro blott
momenter. Men i realiteten innehåller hvarje moment i sig
den absoluta ideen; och realphilosophiens uppgift är derföre
att uppvisa denna såswm existerande i sina särskilda former.
Realphilosophien förutsätter följaktligen den till sitt begrepp
fulländade ideen och uppvisar den såsom i den omedelbart
gifna verkligheten existerande.
Logikens ändamål är sålunda att uppvisa ideeas
gene-sis, d. v. s. den beskaffenhet hos ideens momenter, alt de
alla genom sin egen dialektik manifestera sig såsom blotta
momenter och derigenom integrera sig i den absoluta ideen
till en organisk totalitet. Men ideen såsom fulländad utgör
verklighetons (naturens och andens) absoluta, med det
allmänna och väsendtliga innehållet identiska form. Följaktligen
kan ideen ej till sitt begrepp bestämmas, utan alt naturen
och anden sättas såsom deri innehållna. Ideen är endast
derigenom absolut idee, att den i naturen och anden har sin
realisation, eller derigenom, all den tillika är absolut ande").
*) Alt i denna identitet lillilu en lultillnad beslår mellan ideen
och Jen a |julitta au Jen, i det att den »eduare ir det absoluta io-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
