Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Att du det icke gör, min flicka,
Det kan jag i ditt anlet blicka.
Och hur del går mig sjelf — nå väl!
Det läser bäst jag i min själ.
O vi ha båda gått att brista —
Och brista, det är menskans sista.
Du blitt mer galen dag från dag,;
Och mera slug ej blifvit jag.
Att lefva är ren galen vara;
Och älska se’n — det är det bara.
Det ha vi två erfara fått.
Och alla få det — ej vi blott.
Nu dig, som mig, jag trösta borde,
Om jag för oss blott ljuga torde.
Jag skulle säga: vi gå fort
Att klappa på den dunkla port,
Som öppnar oss den gröna stranden
Utaf de evigt sälla landen, *
Där kärlek i en evig vår
Städs arm i arm med glädjen går;
Där soln — — med mera och med mera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
