Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - »K. M.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 12 —
hopade sig upp i mjuka drifvor och kanhända innan
kvällen spärrade vägen till Fredrikshald. Hennes
markerade drag röjde att hon varit vacker i yngre dagar,
ett tjockt rödaktigt hår omslöt hennes ansikte, enligt
tidens mod i lockar och krusningar, öfver hvilka
höjde sig en så kallad fontange, .en hög ställning af
ståltråd, öfvertäckt med slöjfer, vaxpärlor och blonder,
hvilka här i följd af den sorgliga anledningen
utgjordes af svart flor.
Detta besynnerliga mod hade uppstått i Frankrike,
därigenom att fröken de Fontanges lockar, en dag
under det hon var på ett jagtparti tillsammans med
Ludvig den fjortonde, hade blåst upp för vinden,
hvarför hon band upp dem med ett bredt silkesband,
hvars ändar föllo ned öfver pannan och väckte den
kungliga herrns beundran. Därmed var modet
fastslaget och härskade, emot konungens önskan, i allt
mer excentriska former till år 1714. Då uppenbarade
sig på en holbal en skön engelska med låg frisyr, och
på en natt blef fontangen bannlyst, hvilket konungen
förgäfves försökt med maktspråk och gyckel.
Häruppe i den norska afkroken skulle det mer
till för att skaka fontangens afskyvärda välde.
»Hvad kan morbror Björnstad egentligen vilja
oss?» utbrast hon otåligt och stampade i golfvet med
sina höga klackar. »Hur kan det falla honom in att
kalla oss samman häruppe midt i den stränga vin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
