Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Striden vid Höland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 35 —
fästet, när jag är i fält, och drömmer om ljungande
bataljer. Man kan en gång blifva trött på allt detta
prat om öfverfall. God natt, mina herrar!»
Bryggemann stängde försiktigt dörren efter sig.
De öfriga officerarna togo afsked och begåfvo sig till
sina respektive kvarter, utan att man ännu träffat
närmare anstalter för att taga emot fienden.
Bryggemann trädde in i gästrummet. En stor
fyrkantig säng, med dynor staplade ofvan på
hvarandra inom ett blomstrande förhänge, upptog
förnämsta platsen i rummet. En stark lukt af lavendel slog
emot den inträdande och midt på bordet låg en
uppslagen huspostilla.
Bryggemann ställde ljuset på bordet och höll sig
för näsan.
»Fy, hvad luften kan vara förpestad i ett sådant
gammalt råtthål!» sade han och kastade sig i
halmstolen framför sängen, medan han med stöflarna
knackade i golfvet, det tecken, hvarmed han ropade sin
uppassare till hjälp.
Dörren gick upp och Halvor stack sin lintott in
i rummet.
»Adolf har ännu ej kommit tillbaka från Riser,
stränge herr höfvitsmän», sade han. »Men han bad
mig vara er till tjänst på alla sätt.»
»Kom och drag af mig stöflarna!» ropade
Bryggemann.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
