Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En Norges son
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 63 -
män. De säga, att han värfvar tappert folk därnere
för att försvara landet. Och sitt fädernesland är man
ju skyldig det bästa man har, har du ju lärt mig.»
»Låt det nu vara nog med det pratet», afbröt
Björnstad sin ifrige son.
»Ar det svenska pengar, som du har i skrinet?»
Halvor betänkte sig.
»Öfverste Bryggemann glömde dem, då han sprang
från fienden», svarade han tveksamt.
»Och nu har du lust att behålla hans
penningeskrin?»
»Det är väl bättre jag har det än svensken»,
svarade Halvor förundrad, »det är ju mitt eget dyrt
förvärfvade byte.»
Björnstad vände sig åter mot sin hustru.
»Där ser du följden af din uppfostran: vår son
är en tjuf.»
»En tjuf, far!» Gossen trädde fram till fadren
och såg honom med af vrede glödande kinder i
ansiktet. »Det ordet skulle du aktat dig för att säga.»
»För Guds skull!» utbrast modern och kastade
sig mellan far och son, hvilkas blickar möttes som
skarpa klingor.
»Är jag en tjuf?» vidtog Halvor igen och slog
plötsligt sina armar om modrens hals. »Mor, mor,
hvad har jag ej upplefvat denna natt! Jag satt uppe
i det högsta furuträdet och såg kung Carls här bukta
sig fram öfver snön. Jag skrek som en uggla — hela
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
