Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En Norges son
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 6 4 —
du trängt dig mellan man och hustru, klockare Bakke?»
sporde Björnstad, som förgäfves sökte draga de
darrande läpparna till ett hånfullt leende.
»Morbror Bakke har rätt: du bör med första låta
mig grundligt lära krigareyrket», sade gossen och såg
fadren modigt i ögonen. »Nu kan du slå till ännu en
gång, därför att jag är frimodig.»
Björnstad teg och betraktade sonen.
»Bryggemanns penningar skola lämnas i rätta
vederbörandes händer» sade han. »I morgon gå vi
med skrinet till myndigheterna i Fredrikshald. Packa
in hans saker», fortfor han, i det han vände sig till
hustrun, »om din stränge herr broder tillåter det. Jag
ser att det är på tiden, att gossen sättes under
manstukt. Björnstads son får ej blifva vanartig.»
Han vände sig på klacken och lämnade rummet.
Halvor gjorde ett skutt i vädret, slog i lycksalig
glädje ut bägge armarna och ropade: »Hurra, hurra!
I morgon skall jag sättas i krigslära i Hallen och lära
mig att blifva general! — Men passa på Olaug under
tiden här hemma, morbror Ole; hon girar omkull,
säger jag, hon girar omkull, vid Gud, när jag ej längre
kan hoppa omkring efter henne här uppe i skogarna,
och om hon längre skall bo under tak med den där
fiolspelaren därborta. Har ni hört hur han sitter
och kvintilerar för henne om kvällarna? Det låter
ömkligt, jämmerligt!» Halvor stampade i golfvet.
»Och en och annan gång så stort och härligt som nere
Carit Etlar. 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
