Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Visan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— i6o —
»Det skulle väl ej vara en liten lögn för att rädda
lifvet?» frågade sergeanten hånfullt.
»Han spelat för kung Carl vid Pultava?» ropade
trumpetare Månsson och stälde sig framför Jörgen, i
det han ryckte till sig trumpeten från sin sida. »Denna
spelade jag för vår kung, när han körde från slaget
och aldrig såg du härligare hjältar än svenskarne i
nederlaget!»
Han satte instrumentet till munnen och blåste de
första stroferna af den svenska fanmarschen. Tonerna
ljödo hårda och skärande genom natten.
Jörgen ryckte föraktfullt på axlarna.
»Fick du också af kung Carl för den musiken hans
bild att bära?» frågade han, drog fram en
medaljong från bröstet och höll den högt i luften. »Du
spelar ju falskt och trakterar ditt instrument som en
slaktare.»
»Falskt, slaktare!» skrek trumpetaren och sprang
in på Jörgen.
»Gif honom din trumpet och låt oss se, om han
kan blåsa sin begrafningssång bättre», sade
sergeanten. •
»Det tut-hornet duger ej till musik», svarade
Jörgen. »På väggen här nere i storstugan hänger en
fiol; hämta hit den, så skall jag spela för er den visa,
som bräkte tårar i ögonen på hjältekonungen Carl, då
han låg sårad och pinad på sitt läger. Det är allt.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
