Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Spionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 182 —
mot ett litet snötäckt trähus, som stödde sig mot
klippväggen.
En röd vakteld lyste genom den öppna dörren
ut öfver snön. En skiltvakt gick med dragen sabel
fram och tillbaka framför hyddan. Sergeanten
växlade några ord med honom, så vinkade man åt de
bägge främlingarna att de under bevakning af
underofficeren fingo se in genom den lilla rutan.
Halvor trädde fram till fönstret framför
morbrodern, men han drog sig strax tillbaka och hviskade:
»Se, se själf!»
Svendsen Bakke såg en bredaxlad man, som stod
tätt innanför glasrutan midtför en sittande svensk
officer. Mannen tycktes förklara något, medan
officeren skref. Därefter räckte mannen ut handen och tog
några silfverdalrar, som öfficeren kastade på det lilla
bordet. Han skrapade med foten och gick ut ur
hyddan.
Då han trädde fram i månljuset, fick man se
skeppar Daniels drag under den ludna mössan. Han
kände igen klockaren och Halvor och tycktes blifva
obehagligt berörd af detta möte, fann sig emellertid
snart och hviskade med ett bredt grin:
»Svenska eller norska pengar fylla lika bra i
bössan — eller hur, morbror? En sådan slug
gudsman jag har till onkel! Går han ej här och kuggar
sitt eget fädernesland midt framför näsan på en!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
