Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Olycksbarnet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 288 —
»Min Casper kurrar och suckar och lika långt kommer
han för det.»
Ett rödlätt hufvud med tjocka läppar och
vatten-blå ögon visade sig i dörröppningen, och Casper steg
in, iklädd blå röck med blanka knappar.
»En gräslig skam har tillfogats familjen!» utbrast
han med stela ögon, »den kräfver hämnd!»
»Hvad står på, min enda lille putte?» utbrast
Anea bagarenka, i det hon förfärad steg upp.
»Han har genompryglat mig nere vid elfver),
den där fiolspelaren Jörgen, Olaugs hemlige älskare.
Hon stod dold under en fläderbuske, blommorna hängde
ned omkring hennes bleka kinder och vattnet porlade
kring hennes små fötter. Jag låg pä lur. Så kom han
fram i sin båt och spelade och kvintilerade, och jag
såg, hur tårarna strömmade ned öfver hennes kinder.
Jag sprang fram och ville kyssa henne rakt på munnen;
men den motsträfviga varelsen började skrika och så
kom han i land och genompryglade mig hårdt. —
Mamma du, en gräslig skam har tillfogats familjen.»
»Kalla hit Olaug!» utbrast Ulla, medan hon
trummade med fingrarna på bordskifvan.
En stund därefter kom Olaug in i rummet. Hon
var blekare och tycktes högre än den där vinterkvällen
uppe i fjällhyddan. De stora blå ögonen blickade
allvarligt från den ena till den andra, medan hon blef
stående stilla och rak innanför dörren:
»Hvad får jag höra om dig!» utfor Ulla häftigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
