Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Eldskriften läses ännu på historiens eviga taflor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 312 —
vägen undkomma till fästningen. Svenskarna förföljde
den lilla tappra skaran under segertjut. I detta
ödesdigra ögonblick flög en hjältemodig ingifvelse genom
den unga flickan, som riktigt uppfattat
batterikanonernas stora betydelse för skottpråmen därute i fjorden.
Hon svängde sig öfver muren, gled, till hälften dold
af den täta krutröken, som en skugga fram mot
kanonerna och tog den bortkastade hammaren och spikarna.
Om den behjärtade handlingen skrifver Jonas Rist:
»Då Olaug märkte, att fienden blef herre öfver
torget, sprang hon i hast ner till två af våra kanoner,
som stodo nedanför kungens brygga på ett batteri,
hvarifrån fienden lätt kunde hafva fördärfvat pråmen
samt borgareskapet, som var därpå, och tog en
hammare och några stora spikar; dem dref hon in i
fäng-hålen på kanonerna och förnaglade dem sålunda; sedan
kastade hon alla kulor, som lågo på batteriet, i vattnet
och sedan kunde fienden ej betjäna sig af de kanonerna
och ej heller med dem beskjuta pråmen.»
— Då svenskarna vände tillbaka med oförrättadt
ärende, sedan den tappre öfversten, fastän sårad,
undkommit i »stormugglans» båt, och de upptäckte den
unga flickans raska handling, medan hon ännu stod
mellan kanonerna med hammaren i handen, omringade de
henne under vredgade rop och hotelser. Olaug stod
kvar oförfärad och mätte fienden med flammande ögon.
— Plötsligt delade skaran sig och Carl den tolfte
trädde fram mot henne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
